Isbrytare

Ökat sjöfart kräver samarbete om isbrytare

Den allt intensivare sjöfarten i Östersjön kräver alltmer av isbrytarna. De som finns hinner bara med att assistera om vintern är mild, annars kan fartygen tvingas vänta länge. Nu diskuterar Östersjöländerna bättre samarbete och hur man med EU:s stöd ska få råd att bygga ut isbrytarflottan.

– Förra vintern, som var en normalvinter, åtminstone om man pratar om hur stor del av Östersjön som var täckt med is, så uppstod det väldigt stora förseningar, säger Roy Jaan, ansvarig för den statliga isbrytningen vid Sjöfartsverket.

– Vi fick brist i Sverige på massaved till exempel, på grund av att en del båtar satt fast inne i Finska viken. Så det är viktigt för alla handelspartners här att ha ett vintersjöfartssystem om fungerar, fortsätter han.

Om vintern är normal eller sträng, så räcker det alltså inte med det 20-tal isbrytare som tjänstgör i Östersjön. De flesta hör hemma i Finland och Sverige och de nordiska länderna samarbetar sedan länge.

Men nu blir Östersjön ett innanhav inom EU och sjöfarten kommer troligen att öka.

Dela på kostnader
Nu börjar också diskussionen om hur alla länderna kring Östersjön ska dela på arbete och kostnader för isbrytningen. De nya EU-medlemmarna Estland och Lettland har varsin isbrytare och man hoppas på EU-pengar till fler.

Minst tre isbrytare till behövs i Östersjön enligt Roy Jaan, varav en riktigt stor. Eftersom tankbåtstrafiken till och från ryska oljehamnar ökar, blir det viktigt att också Ryssland deltar i samarbetet.

– Nu efterlyser vi en isbrytare som kan assistera stora fartyg, uppåt hundra tusen ton. Idag finns det ingen isbrytare som är byggd och dimensionerad för att kunna assistera en stor tankbåt, utan ryssarna använder två isbrytare för varje stor tankbåt som ska assisteras och det medför att övriga fartyg får vänta, säger Roy Jaan.

Skärpta regler
Reglerna har nyss skärpts för fartygens isklass. Det ska göra fartygen säkrare, men också göra isbrytningen effektivare.

– Den måste kunna följa efter isbrytarna i en bruten ränna, utan att fastna. Om den inte klarar av det kan man inte assistera fartyg i konvoj, utan de måste bogseras en och en. Detta är väldigt kapacitetskrävande. Om vi har riktiga fartyg kommer vintersjöfarten att fungera alldeles utmärkt.

Man åker i konvoj säger du, hur många fartyg är det då i så fall?

– Ja, det beror på vädersituationen, är det svaga vindar eller vindstilla så kan det bli väldigt långa konvojer för då står ju rännan uppe bakom isbrytaren. Men om det blåser går rännan igen ganska fort. Då får man ha kortare, mindre konvojer, säger Roy Jaan, isbrytardirektör vid Sjöfartsverket.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".