Klyftan mellan fattiga och rika växer

Skillnaderna i inkomst mellan de rikaste i Sverige och de fattigaste ligger kvar på en hög nivå. Inkomstskillnaderna minskade lite grann när börsbubblan sprack år 2000. Men nu kan de vara på väg att öka igen, tror LO:s välfärdsutredare.

Efter att klyftan stadigt vidgats under 20 år så minskade inkomstskillnaderna lite grann när börsbubblan sprack år 2000. Men nu kan inkomstskillnaderna vara på väg att öka igen, tror LO:s välfärdsutredare Sven Nelander.

– Man kan misstänka att inkomstskillnaderna kommer att öka något under de kommande åren och det beror ju på att vi haft en uppgång på börsen. Generalindex ökade med ungefär 30 procent under 2003 och då blir det under de kommande åren sannolikt så att det faller ut i ökade reavinster som bidrar till att öka inkomstskillnaderna, säger han.

Löneökningar
De rikaste hushållens stora kapitalinkomster är en viktig förklaring till ökade inkomstklyftor. Men ännu viktigare är att höginkomsttagarna hade en betydligt högre löneökningstakt än låginkomsttagarna under 90-talet.

Det här kommer fram i en ny rapport som LO presenterar senare på torsdagen, en rapport som till stor del bygger på statistik från Statistiska centralbyrån.

Ensamstående med barn förlorar mest
En annan faktor som har stor betydelse är att arbetslösheten slår betydligt hårdare mot låginkomsttagare och arbetslöshet leder ju till försämrade inkomster.

– Det är alltid så att när arbetsmarknaden försämras så ökar klasskillnaderna, säger Sven Nelander.

En starkt motverkande och alltså utjämnande kraft, är skatte- och bidragssystemet. Men det har inte räckt till för att värna barnfamiljerna som är de stora förlorarna, det gäller speciellt ensamstående med barn.

– Bidragen, som underhållsstödet och bostadsbidragen, har gröpts ur väldigt kraftigt. De har inte alls räckt till för att klara inkomststandarden för ensamstående med barn, säger Sven Nelander.

Snabb ökning
Inkomstskillnaderna mäts med ett statistiskt mått som heter Ginikoefficienten och det som mäts är den disponibla inkomsten, alltså det man har kvar efter skatter och bidrag att konsumera för. Bara under 90-talet ökade inkomstskillnaderna i Sverige med över 20 procent. Det är bland de snabbaste ökningarna i västvärlden.

Sverige tillhör fortfarande de länder som har minst inkomstskillnader. I topp i en klass för sig ligger USA, följt av Storbritannien. Men Sven Nelander oroar sig för vad som händer om utvecklingen i Sverige fortsätter.

– Om man tänker sig att inkomstskillnaderna kommer att öka i samma takt som de 20 åren som varit, så kommer vi att leva i ett helt annat land. Vi kommer att vara ett utav de länder som har den största inkomstskillnaden i Europa, säger LO:s välfärdsutredare Sven Nelander.

Johan Prane
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista