Dyster prognos för kommunernas ekonomi

Från ett överskott i kommunernas ekonomi förra året, väntas det i stället bli ett stort underskott i år, trots att många kommuner har höjt skatten.

En av många kommuner som får allt svårare med växande underskott är Örnsköldsvik. Dan Olsson, som är centerpartistiskt oppositionsråd där, lägger stor skuld på regeringen, men medger också att kommunen har haft svårt att hålla kostnaderna nere.

– De har inte klarat av att hålla koll på kostnaderna men det beror också på att regeringen plockat tillbaks pengar från kommunerna, säger Dan Olsson.

Över hundra miljoner underskott
Även på Gotland är det ekonomiska läget kritiskt. Prognoser pekar på ett underskott på 112 miljoner kronor i år för kommunen.

Skatteintäkterna har minskat och de kommunala nämnderna har gjort av med mer pengar än budgeterat, säger socialdemokraten Jan Lundgren, som är kommunstyrelsens ordförande i Gotlands kommun.

– Läget är mycket allvarligt. Vi tror att vi kommer klara det här fallet i skatteintäkter. Räntan är ju låg nu och vi kan sälja ett antal fastigheter och ta hem en del vinster.

Rejäl vändning
I nästa vecka lägger Kommunförbundet fram en ny prognos för ekonomin i landets 290 kommuner. Siffrorna är inte riktigt klara, men redan nu kan Kommunförbundets chefsekonom Stefan Ackerby säga att den kommunala ekonomin är på väg att vända nedåt rejält.

Förra året visade kommunerna ett överskott på 1,5 miljarder kronor. Nu väntas i stället ett sammantaget underskott på flera miljarder, för det här året.

– Vi gör bedömningen att 2004 blir ett väldigt besvärligt år för kommuner och landsting. Vi håller på med en prognos som vi kommer att presentera nästa vecka men det lutar åt att sammantaget så hamnar sektorn i ganska stort underskott, säger Stefan Ackerby.

Optimistiska uppskattningar
Att det såg bra ut förra året byggde bland annat på uppskattningar om ett kraftigt ökat skatteunderlag, något som visat sig vara lite väl optimistiskt. Arbetslöshet har i stället ökat mer än prognosmakarna räknat med och därmed har också skatteinkomsterna blivit mindre.

En annan förklaring till att kommunerna får det tuffare i år är att i regeringens vårbudget kom beskedet att kommunerna kan räkna med betydligt mindre i statsbidrag i år för att betala sin verksamhet, menar Stefan Ackerby.

Många kommuner som nyligen gått igenom olika sparprogram kan därför snart åter står inför frågan om nya besparingar eller skattehöjningar eller både och.

Men eftersom kommunernas ekonomi på lång sikt ser ännu sämre ut, så efterlyser Stefan Ackerby en bredare diskussion om kommunernas åtaganden.

– Vår bedömning är att det här visar att med den nivå på skatteuttag som vi har idag på kommun och landsting så är det svårt att klara av de åtaganden som sektorn har.

Tove Svenonius
tove.svenonius@sr.se

Sören Granath
soren.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".