Fler fartkameror ska hejda trafikdöden

Över 90 människoliv kommer att sparas med hjälp av 700 nya hastighetskameror längs de mest olycksdrabbade vägarna i landet. Regeringen vill fram till 2007 mer än fördubbla antalet platser med så kallad ATK, automatisk trafiksäkerhetskontroll.

Polisinspektör Per Ola Claesson på rikspolisstyrelsen arbetar med polisens hastighetskameraprojekt anser att detta är en viktig fråga.

– Utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv med målsättningen att få ned antalet dödade och svårt skadade i trafiken är det en oerhört viktig satsning. Mig veterligt finns det inget system som varit så effektivt som ATK har visat sig vara.

Färre dödolyckor
Försöken med hastighetskameror startade 1999 och ny statistik visar att dödsolyckorna på de vägsträckor som kameraövervakats minskat med nästan 60% och antalet svårt skadade med nästan 30%.

Enligt Väg- och transportforskningsinstitutet har hastigheterna på de svenska vägarna ökat med 50% de senaste 20 åren och fortkörning är den enskilt största faktorn bakom dödsolyckorna i Sverige.

Snart kameror i alla skåp
Idag finns 330 kameraskåp utplacerade, men bara 49 innehåller kameror. Den nya satsningen med 700 nya platser för automatisk trafiksäkerhetskontroll innebär att alla utrustas med kameror. Attrapperna kommer alltså att försvinna.

– Det finns egentligen bara ett syfte, det är att minska antalet döda och svårt skadade. För varje rapport vi får in som vi måste göra en utredning om är i sig självt ett misslyckande. Dels med det preventiva arbetet, dels ekonomiskt för det kostar ofta mer att utreda ett sådant ärende än vad bötesbeloppet ger till staten, säger Claesson.

Uppkopplad till olika register
Tekniken är enkel och tillgänglig. Juridiken är betydligt svårare och problemet med identifiering av fortkörare kvarstår, men de nya kamerorna kommer att vara uppkopplade till olika register bland annat passfotoregistret, vilket polisen tror skall förenkla identifieringen.

De nya kamerorna kommer att sättas upp på de mest olycksdrabbade vägarna. Inte nödvändigtvis där hastigheten är högst.

– Vi har gjort kalkyler som visar att vi under den här perioden skulle kunna spara cirka 2 - 2,5 miljard i minskade kostnader för döda och skadade på de här vägarna, säger Per Ola Claesson.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".