Utredningar om övergrepp mot barn krockar

Det tar ofta flera månader för polisen att komma i gång med en utredning då ett barn har blivit sexuellt utnyttjat eller misshandlat. Socialtjänsten däremot får inte vänta med att agera för att skydda barnen.

Men när socialsekreterarna pratar med barnen, minskas barnens trovärdighet kraftigt. Därmed kan brottsutredningen vara förstörd innan den ens inletts.

Så blev det i det här fallet trots det den här femårige pojken berättar i ett polisförhör om det han kallar tågleken.

– Han ville att vi skulle åka tåg.

Att ni skulle åka tåg?

– Ja, i badkaret, Lillan och jag. Han ville att jag skulle hålla hans snopp.

Jaha, gjorde du det då?

– Mmmm. Lillan och jag, han kissade på oss. Och vet du han har stoppat sin snopp i rumpan på oss.

Trots denna berättelse blev det aldrig något åtal på grund av att den lille pojken först berättade detta hos socialtjänsten.

Barnets skydd går före
Karin Lignell har arbetat 20 år i socialtjänsten, och hon säger att barnens skydd går före allting annat.

– Då är det absolut så att vi ska utreda oavsett polisens ställningstagande, säger hon.

Då väntar ni inte på polisens egen utredning?

– Nej, det gör vi inte och det ska vi inte göra. Det ska ske utan dröjsmål att barnet ska ha hjälp, säger Karin Lignell.

Utredningar krockar
Enligt lagen ska både polis och socialtjänst utreda om ett barn blivit misshandlat eller sexuellt utnyttjat. Ekots granskning visar att myndigheternas utredningar ofta krockar med varandra.

Socialsekreterarna måste snabbt prata med barnen för att kunna skydda dem. Men just de samtalen kan få konsekvenser för polisens utredning.

Om någon annan hinner prata med barnen först, riskerar nämligen förhören att bli värdelösa som bevis i en eventuell rättegång, eftersom ingen då kan utesluta att barnens berättelser blivit påverkade.

Patrik Lillquist är utredare på Stockholmspolisens familjevåldsenhet.

– Rent historiskt så är det så av hävd att får någon annan prata med barnen, det kan vara sos, det kan vara inom terapin, så kan man anse att barnen är sönderpratade, alltså att de kan ha haft vuxna runt omkring sig. När samtal inte dokumenterats kan det ha styrts in till att få en vinkling som det inte skulle ha haft från början, säger han.

Utredningar kan användas mot barnen
Socialtjänsten har alltså i många fall utrett det utsatta barnets situation i flera månader innan polisen kommer igång med sin brottsutredning.

När socialsekreterarna gör sitt jobb det vill säga skyddar barnen, så kan det i domstolarna användas mot barnen, och de misstänkta förövarna går fria eftersom domstolarna inte då kan tro på barnens berättelser.

Juristen Anna Kaldal forskar på sexualbrott mot barn.

– Eftersom det här då dessutom ofta är den enda bevisningen i de här fallen så är det väldigt viktigt att barnets berättelse håller en väldigt hög nivå, alltså håller en hög kvalitet, säger hon.

– Om då barnet har pratat om de här övergreppen vid tidigare tillfällen med socialtjänstsekreterarna utan att det har dokumenterats och utan att de har erforderlig kompetens för att prata om det här, så kan det påverka sedan när man ska värdera det som framkommer i förhöret, säger hon.

Bo Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Nuri Kino
n.kino@journalist.com

Margita Boström
margita.bostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista