Gränsbevakning ska stoppa mårdhunden

1:59 min

I kampen för att hålla mårdhunden borta från landet så upprättar svenska myndigheter nu en gränsbevakningen mot Finland.

I grannlandet finns uppskattningsvis runt en miljon mårdhundar i dag.

Nu sätts rörelsekänsliga övervakningskameror med lockbete, så kallade åtelkameror upp längs finska gränsen i Norrbotten.

– Från havet eller från Haparanda ska det sättas ut drygt hundra kameror i ett varningssystem som man ska försöka bygga upp, säger Owe Geibrink, fältansvarig på Jägareförbundet.

Det blir som ett kluster av kameror?

– Precis.

Men fyra mil av gränsen, det blir en ganska kort sträcka, vore det inte bättre om man satte ut kameror längs hela gränsen?

– Jo.

Varför gör ni inte det då?

– Vi ska testa det här nu, att det fungerar med det här systemet. Det vet vi inte riktigt än. De kommer alltså mest naturligt längst ner, sedan finns det en och annan längre upp men det är inte många, säger Owe Geibrink.

Den tvättbjörnslika mårdhunden härstammar från Asien och planterades ut i Ryssland på 40-talet för sin päls skull men har spridit sig okontrollerat.

I täta bestånd i Finland går det i dag en mårdhund på en yta motsvarande två fotbollsplaner. Men i Sverige har den inte fått fäste ännu.

Rädslan bygger på artens förmåga att föröka sig snabbt vilket gör den till en extremt effektiva smittbärare.

– Vad vi är rädda för är att vi kommer få in rabies och rävens lilla dvärgbandmask, säger Owe Geibrink.

Mårdhunden kan också hota fågelbestånd i våtmarker.

De rörelsekänsliga varningskamerorna ska nu hjälpa forskarna att lokalisera och fånga invandrande mårdhundar som sedan steriliseras och förses med sändare.

På så sätt leder den forskarna till fler invandrande mårdhundar eftersom arten visat sig vandra oavbrutet tills den hittar en ny partner.

– Ja, vi har ett exempel nu på en som har rört sig ungefär 100 mil, säger Owe Geibrink.

Varningssystemet med åtelkameror ska även införas i Öresundsområdet och längs gränsen mellan Danmark och Tyskland.

50 miljoner kronor satsas under en treårsperiod i ett EU-projekt i norden.

Men Owe Geibrink tror att det kommer krävas insatser längs gränserna under en längre tid än så med tanke på artens spridning.

– Risken finns att vi kommer ha någon typ av verksamhet framöver om vi ska hålla bort mårdhunden, säger Owe Geibrink.

Nils Eklund

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista