Ungdomar kommer sent ut i arbetslivet

Fler och fler ungdomar väntar med att på allvar ta steget ut i arbetslivet. Drömmen om det perfekta jobbet och viljan att uppleva mer innan man börjar jobba är några orsaker. Det visar Arbetslivsinstitutets sammanställning av ungdomarnas situation på arbetsmarknaden under tre decennier.

19-årige Rasmus Mielesen går snart ur gymnasiet.

– Jag kan tänka mig att resa och plugga utomlands, men det är inget som ligger nära mig, säger han.

Och jobb?

– Ja jobba vill jag ju, men det gäller att hitta ett jobb också.

Nio av tio saknar heltidsjobb
Sedan 1976 har andelen ungdomar i åldrarna 16-19 år som har heltidsjobb sjunkit från 45 procent till dagens dryga 10 procent.

Trenden är tydlig för hela gruppen. Ungdomarna tar steget in i arbetslivet allt senare. Längre utbildningsperiod och färre heltidsjobb att söka, är några av förklaringarna.

Attitydförändring
Men det har också skett en attitydförändring. En förändring som kanske har smittat av sig från föräldragenerationen där många nu gärna vill lämna yrkeslivet innan de uppnått pensionsåldern.

Kajsa Fagerström är 24 år och universitetsstuderande.

– Man vill inte jobba över huvud taget. Jag vill aldrig jobba, säger hon.

Varför inte?

– För att det innebär en inrutad vardag, det är bara trist och tråkigt.

Ulla Gustafsson Arnell på Arbetslivsinstitutet befarar att den här nya delen av ungdomskulturen skapar orealistiska förväntningar och beslutsångest.

– Man kan aldrig riktigt veta hur saker och ting kommer att falla ut. Ibland tror jag att för många unga blir det här en riktig beslutsångest, att försöka fatta det riktiga beslutet. Man diskuterar mycket om behovet av arbetskraft i framtiden och ett senare arbetslivsinträde kanske gör att man inte får tillgång till den arbetskraft man behöver, säger hon.

Välfärdssamhället skapar större krav
Risken finns att allt för få kommer att vilja jobba i framtiden.

– Jämfört med tidigare samhällen där väldigt mycket handlar om överlevnad och att försörja sina barn som man fick utan att man kanske riktigt hade planerat dem, så är det klart att vällfärdssamhället har gjort att unga ställer större krav på livet, säger Ulla Gustafsson Arnell på Arbetslivsinstitutet.

Jessica Josefsson
jessica.josefsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".