Dokument om svenske kubafången visas

Svenska säkerhetspoliser och åklagare befinner sig just nu i Washington för att ta del av hemligstämplade handlingarna om den svenske medborgaren Mehdi Ghezali. Han har nu suttit internerad i mer än två år, som misstänkt terrorist på den amerikanska flottbasen Guantánamo.

En delegation med svenska poliser och åklagare befinner sig just nu under stort hemlighetsmakeri i Washington. De ska få ta del av det amerikanska försvarsdepartementet Pentagons dokument om svensken Mehdi Ghezali.

Han sitter sedan 851 dagar internerad på den amerikanska flottbasen Guantánamo på Kuba.

USA:s utrikesminister Colin Powell lovade i februari utrikesminister Laila Freivalds att Sverige ska få ta del av alla handlingar om Ghezali. Statsminister Göran Persson tog upp Guantanamosvenskens situation som det främsta mellanstatliga problemet, när han den 28 april besökte president George Bush i Vita Huset.

Kräver övervakning
Enligt vad Ekot erfar anser den amerikanska militära underrättelsetjänsten att Ghezali inte samarbetat och inte gett tillfredsställande svar på förhörsledarnas frågor och därför inte åtnjuter några speciella förmåner.

Om han skulle släppas kräver Pentagon garantier från Sverige att Ghezali inte ska ha kontakter med terrorister och att han ska övervakas av den svenska säkerhetspolisen.

Inte krigsfångar
Fångarna på Guantánamobasen betraktas inte som krigsfångar enligt Genèvekonventionen av USA, eftersom de inte är uniformerade soldater från ett bestämt land, utan misstänkta medlemmar av utomstatliga terroristorganisationer.

USA anser att de kan hållas inlåsta så länge kriget mot terrorismen pågår, det vill säga i praktiken hur länge som helst.

Uppmärksammade förhörsmetoder
Även om de skulle frikännas vid militära rättegångar kan de ändå hållas internerade, med hänvisning till att de annars kan återvända till terroristverksamhet.

De senaste dagarna har förhörsmetoderna på Guantánamobasen uppmärksammats, eftersom de användes som förebild för de nya så kallade okonventinella förhörsmetoder som infördes i irakiska fängelser i november förra året.

Thomas Nordegren, Washington
thomas.nordegren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".