Regeringen kritiseras i KU

På torsdagen presenterade KU sin granskning av regeringens arbete och det är framför allt inom två områden som regeringen får kritik. Dels för att det tagit orimligt långt tid att lägga ned utlänningsnämnden och dels för att regeringen inte drivit riksdagens linje i frågan om hur EU ska ledas.

I två av KU:s många granskningar det här året är alla partier, utom socialdemokraterna, eniga och båda besluten liknar varandra. Ett gäller att regeringen inte ändrat beslutsordningen i frågan om asylärenden, det vill säga att utlänningsnämnden ska läggas ner och ersättas av en annan rättsordning.

Det andra gäller frågan om en vald ordförande i Europeiska rådet, något som riksdagen sagt nej till. I båda fallen har regeringen inte följt riksdagens beslut, anser KU.

– Vi riktar en mycket stark kritik mot att den fortsatt driva en annan linje än riksdagens, säger moderaten Gunnar Hökmark, ordförande i KU.

Socialdemokraten Göran Magnusson tycker att kritiken mot regeringen i frågan om vald ordförande är orättvis.

– Jag tycker att det är mycket begärt att regeringen skulle säga att de skulle dra tillbaka sitt första förslag.

Ingen kritik för budgettrixande
Ett annat uppmärksammat KU-ärende, frågan om statsminister Göran Persson försökt påverka TV4:s Jan Scherman, lämnas utan anmärkning eftersom ord står mot ord.

Efter KU:s granskning finns nu en majoritet i riksdagen för att kritisera regeringens utnämningspolitik. Kritiken innebär bland annat att utnämningarna ska göras på ett öppnare sätt, genom att en större del av processen ska vara offentlig.

Regeringen får däremot ingen kritik för det som ibland lite elakt kallas budgettrixande, alltså att utgifter redovisas som uteblivna inkomster.

Brister i demokratin
Gunnar Hökmark och miljöpartiets Gustav Fridolin anser att årets KU-betänkande tyder på ett demokratiskt underskott från regeringens sida.

– Man måste utgå från att regeringen följer det som riksdagen har sagt. Vi har pekat på när man har gjort fel, om inte regeringen ändrar sig så bär man ett tungt ansvar inför väljarna, för då struntar man indirekt i sina uppdragsgivare, säger Gunnar Hökmark.

– När efterföljden inte är de beslut som parlamentet fattar så kommer till slut riksdagen börja försöka styra riket själv, säger Gustav Fridolin.

Edvard Unsgaard
edvard.unsgaard@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".