Fortsatt stor ökning av bolån till hushållen

Hushållen fortsätter att låna till köp av bostäder. Under årets fyra första månader ökade utlåningen med drygt 30 miljarder kronor, enligt siffror från Bankföreningen.

Johan Hansing är ekonom på Bankföreningen.

– De fyra första månaderna i år har utlåningen till hushållen ökat väldigt starkt, i nivå med 2003 som också var ett väldigt starkt år, säger han.

Vad beror det på?

– Att vi har så låg ränta och att huspriserna fortfarande är höga.

Hushållen har fortsatt lust att låna, och alla prognoser pekar mot att lusten kommer att hålla i sig länge, eller så länge som räntorna är låga, i alla fall.

Större lån till billigare pris
När man ser pris- och ränteutvecklingen förstår man varför. 1990 kostade en genomsnittsvilla i Stockholm 1,3 miljoner kronor. Att låna till 80 procent av den summan kostade med dåtidens räntenivå 9100 kronor i månaden. Idag kostar den där villan i snitt 2,6 miljoner, men att låna till 80 procent av köpeskillingen kostar nu 3800 kronor i månaden.

Man kan säga att lånen ökar i volym men räntekostnaden minskar.

Den totala bostadsutlåningen är nu uppe i 1324 miljarder kronor. Villor och bostadsrätter, det vill säga hushållen, står för ungefär två tredjedelar av den lånekakan.

Hushållen verkar också var uppdaterade på hur man lånar billigast, både kort- och långsiktigt.

Rörligt lån populärast
Den senaste tioårsperioden har det varit billigare att ha rörligt än bundet lån.

Förra året minskade andelen rörliga lån, men ökar nu igen i år. Hittills har 57 procent valt rörligt lån när man lånar nya pengar, 33 procent väljer att binda på kortare tid medan bara 10 procent väljer det gamla klassiska bundna femåriga lånet numera.

– Vi kommer nog under ganska lång tid framöver se att hushållsupplåningen ökar, men förmodligen så blir det en viss avmattning om räntorna stiger senare under året, säger Johan Hansing.

Finns det några risker i hushållens beteende?

– Vi ser inga likheter med den spekulationsbubbla som var på kommersiella fastigheter i början på 90-talet. Hushållen lånar för sitt långsiktiga boende och vi ser inga risker med det.

En siffra till: vad händer om räntan går upp med två procentenheter, från 3,1 till 5,1 procent, för lån till den där genomsnittliga stockholmsvillan för 2,6 miljoner: jo, lånekostnaden ökar till 6200 kronor. Fortfarande bara två tredjedelar av lånekostnaden från 1990.

Men Johan Hansing har ett förmaningens ord:

– De hushåll som i dag drar på sig stora låneskulder måste ju se till att de har en marginal att klara räntehöjningar som kan komma senare det här året eller nästa, påpekar Bankföreningens ekonom Johan Hansing.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista