Var tredje socialsekreterare hotas i jobbet

Socialsekreterare utsätts ofta för våld och hot i jobbet. En undersökning från fackförbundet SSR visar att tre av fyra socialsekretare har hotats eller blivit slagna av sina klienter.

En som har blivit utsatt för både och är Jane Gustafsson som jobbar i Stockholmsförorten Farsta.

– Den här kvinnan som det var fråga om blev provocerad av det som sas och hon knuffade och slog oss i ansiktet, berättar Jane Gustafsson.

Vad fick du för skador?

– Vid det tillfället fick jag en näsa som hamnade på sned och fick åka till sjukhus för den och få den upprätad, berättar hon.

En annan gång blev Jane Gustafsson hotad till livet. Hot förekommer på hennes arbetsplats minst en gång i månaden medan våld är mer ovanligt.

Tid istället för ökad säkerhet
Alla är utrustade med larm och har fått utbildning i hur man ska hantera hotfulla klienter. Men vakter kallas bara in om det finns uttalade hot. Jane Gustafsson säger att säkerhetsarrangemang inte är hela lösningen.

– Jag känner inte att jag som socialarbetare vill leva i en bunker med dubbla lås och vakter och ett jättestort säkerhetssystem, säger hon.

Jane Gustafsson tror istället att socialsekreterarna behöver mer tid till de klienter som är våldsbenägna; oftast missbrukare och psykiskt sjuka. Framförallt behövs mer resurser för att hjälpa de här ofta desperata människorna.

Arbetsgivarens ansvar
Det är arbetsgivarnas, alltså kommunernas, ansvar att förbättra arbetssituationen för socialsekreterarna. De kan göra mer, anser fackförbundet SSR:s ordförande Christin Johansson.

– Det här är ju ett problem som har varit uppmärksammat under många år men självklart eftersom problemen kvarstår och snarare ökar än minskar så kan vi säga att det är inte tillräckligt, eftersom det ser ut som det gör.

På Kommunförbundet säger direktör Britta Rundström att även om kommunerna skulle vilja satsa mer på socialtjänsten, så det svårt.

– Det kommer ganska många ofinansierade reformer från regering och riksdag och det blir alltså inte pengar och utrymme över för de delarna, där de kommunerna som har störst bekymmer skulle kunna lägga sina pengar bland annat nu till socialsekreterarna, säger Britt Rundström.

Johan Prane
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".