Experter oense om tjänstedirektivet

EU:s tjänstedirektiv har blivivit den svenska europavalrörelsens hetaste fråga. Socialdemokrater ser den fria handeln med tjänster, som ett hot mot svenska regler, medan borgerliga ser tjänstedirektivet som en ny frihet. Lika oense är de experter Ekot talat med.

– Vårt system med kollektivavtal som inte staten gjort till lag är en ganska udda företeelse i Europa, säger Dan Holke, chefsjurist på LO:s och TCO:s rättsskydd.

– Det finns ett undantag i direktivet, där det står att de regler som redan finns på arbetsmarknaden i ett land som man kommer till ska gälla, säger Håkan Jonsson på den statliga myndigheten Kommerskollegium.

Mycket av tvisten kring tjänstedirektivet handlar om vilka regler, som ska gälla när företag från andra EU-länder utför jobb i Sverige.

Livremmen på plats
För Håkan Jonsson är saken enkel.

– Vår bedömning är om man använder liknelsen med livrem och hängslen, att livremmen är på plats och att den bör hålla. Vill man vara dubbelt säker är det klart att vi kan ta fram underlag, som visar på hur ett par hängslen skulle se ut, säger Håkan Jonsson på Kommerskollegium.

För den facklige chefsjuristen Dan Holke är det tvärtom. Tjänstedirektivet måste ändras, så att det blir tydligare att kollektivavtal är lika mycket värda, som lagar är i andra EU-länder.

– Kom det in en text som säger att löner och anställningsvillkor är de som gäller i det land där arbetet utförs vore det bra, säger Dan Holke. Det måste också till väsentliga förändringar i hur övervakningen av reglerna följs ska skötas.

Med ordet övervakning tar Dan Holke upp nästa problem. Tjänstedirektivet skrotar den svenska lag, som innebär att utländska företag, som arbetar i Sverige måste ha ett avdelningskontor här. Det är med det kontoret facket har kontakt och sluter avtal.

Kontaktpunkter ersätter kontor
Enligt tjänstedirektivet ska istället kontrollen skötas genom ett administrativt samarbete i något som kallas kontaktpunkter.

– Det blir oerhört svårt eftersom vårty system bygger på att vi har en motpart, någon vi kan träffa kollektivavtal med och förhandla och komma överens med. det systemet blir svårt att upprätthålla om det inte finns någon som är behörig representant i Sverige, säger Dan Holke på LO och TCO:s rättsskydd.

För Håkan Jonsson på Kommerskollegium är den här lagen inget problem.

– Vi har gjort bedömningen att den lagen är ganska skakig enligt EG-rätten. det finns flera domar i EG-domstolen som pekar på att man blivit tvungen att avskaffa den stortens regler i andra länder. Vi tycker inte att det gör så stor skillnad med den nya förslaget till direktiv, säger Håkan Jonsson.

Även bland experterna finns det totalt skilda åsikter om tjänstedirektivet. Det kan bli många förändringar eftersom det återstår flera år innan direktivet börjar gälla.

Behandlingen har inte kommit längre än att en rådsarbetsgrupp i Bryssel på onsdagen inleder en första genomgång av EU-kommissionens förslag.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".