Israels centralbankschef Stanley Fischer. Foto: Sebastian Scheiner/Scanpix

Israels centralbankschef bäst i världen

"Det var faktiskt inte ett lätt beslut"
2:46 min

Israels centralbankschef Stanley Fischer har röstats fram som etta i världen. Han prisas för att han tog Israel snabbare ur den globala krisen först genom räntesänkning och sen snabb höjning.

Stanley Fischer var mentor till den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke och har ett förflutet i Internationella valutafonden innan han för fem år sedan tog jobbet i Israel.

– Det var faktiskt inte ett lätt beslut. Fastighetsmarknaden hade vuxit snabbt i Israel och påverkade priserna och vi hade en inflation som var på väg över vårt mål på tre procent andra halvåret 2009.

– När vi trodde vi var på väg in i deflation och recession kapade vi reporäntan till en halv procent. Fem månader senare hade vi tillväxt igen och då höjde vi räntan, säger Stanley Fischer.

Den globala tidskriften Euromoney, som skriver om bank och finans, utsåg Fischer till bäste centralbankschef i oktober i år. Han fick priset för sitt sätt att balansera inflation och tillväxt och sitt mod att höja räntan igen i september 2009.

Israels snabba återhämtning och med en tillväxt hittills i år på nära fem procent har fått uppmärksamhet och Fischers monetära politik anses vara en av förklaringarna.

Men Fischers fem år som centralbankschef har inte bara inneburit tillväxt, utan allt djupare klyftor med över en fjärdedel av israelerna som anses leva under fattigdomsstrecket.

Fischer har kritiserat att 20 extremt kapitalstarka familjer har makten över den israeliska ekonomin. Och för vanliga medelklassisraeler har inte landets tillväxt märkts i plånboken. Nirit Roessler är akademiker med bra lön, men ändå räcker inte pengarna för trebarnsfamiljen:

– Vi konsumerar inte mycket, köper inte kläder, och har tyvärr inte råd med kultur. Vi är två som jobbar, men trots att vi tjänar över medel så räcker det inte, fortsätter hon.

– Det som kostar är mat, bensin, försäkringar, hälsovård och extra till barnens utbildning. Familjen bor i en sliten marklägenhet sen 20 år, men har inte haft råd att renovera eller köpa några nya möbler.

För Nirit är det just de djupare ekonomiska klyftorna som upprör mest:

– Det är inte rättvis fördelning, en del blir väldigt rika och en majoritet förblir mycket fattiga, säger hon.

Hon ser inte sig själv som hårt drabbad, men tycker ändå att hon och maken, som ändå tjänar bra borde ha kunnat få det lite längre, spara lite, kanske en resa. Men de har inte råd.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".