Irlands finansminister Brian Lenihan håller i en kopia den plan som ska återsställa landets ekonomi. Foto: Yves Logghe/Scanpix.

Räddningspaket kostar Irland miljarder i ränta

Det handlar inte om några gåvor
1:13 min

Irlands kommande räddningspaket kan innebära räntekostnader för landet på uppemot 40 miljarder kronor per år. Räntan kommer att ligga på ungefär 5,8 procent.

Vid det extrainkallade finansministermötet här i Bryssel i går klubbades, som väntat, att Irland får ett räddningspaket på runt 800 miljarder kronor. EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn säger att han är övertygad om att stödet från omvärlden kommer att hjälpa Irland tillbaka till ekonomisk tillväxt.

Det mesta av pengarna kommer från euroländerna och valutafonden IMF, men även Sverige, Storbritannien och Danmark ställer upp med nödlån till Irland på totalt ungefär 45 miljarder kronor. Sveriges del är knappt sex miljarder, enligt finansminister Anders Borg.

– När det brinner i grannens hus ska vi alla hjälpas åt att släcka för att annars sprider sig elden och därför är det rimligt att utifrån svenskt intresse att delta. Vi är ett litet land med ett extremt stort utlandsberoende så det ligger i vårt eget intresse att bidra, säger Anders Borg.

– Villkoren för dessa bilaterala lån för svensk del är sådana att vi bedömer att vi gott och väl säkrar skattebetalarnas pengar. Det är en låg risk för att betalningen för de här lånen skulle ställas in och vi får en väldigt rimlig ersättning, fortsätter Borg.

Det är inga gåvor som Irland får från omvärlden, utan lån som det krisande landet kommer tvingas betala ränta på - i genomsnitt ungefär 5,8 procents ränta, enligt Irlands premiärminister Brian Cowen. Det här är en något högre ränta än vad Grekland betalar för sitt nödlån från i våras, och räddningspaketet lär kosta Irland mellan 35 och 40 miljarder kronor per år i räntor, tills dess att man har betalat av på lånet ordentligt.

Samtidigt som alltså räntekostnaderna skjuter i höjden måste Irland kraftigt minska sina utgifter för att fram till 2015 pressa ner landets väldiga budgetunderskott till de 3 procent som EU:s budgetregler tillåter.

I helgen demonstrerade tiotusentals irländare, i protest mot de jättelika nedskärningar som väntar.

I går presenterade euroländerna också en del detaljer om hur man tänker sig bygga upp en kommande permanent räddningsfond för länder i kris.

Från och med 2013 kan till exempel privata banker tvingas ta ett större ekonomiskt ansvar när ett euroland får akuta ekonomiska problem. Från fall till fall kommer det att avgöras om privata investerare ska tvingas acceptera till exempel försenade återbetalningar av lån till krisländer eller till och med nedskrivningar av lånen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".