Dagens journalistik lik 50-talets

Det finns tydliga paralleller mellan dagens och 1950- och 60-talens nyhetsjournalistik. Det visar historikern Marie Cronqvist i sin avhandling om hur nyhetsjournalistiken hanterade spionaffärerna den tiden. Reporter Jens Ericson, Malmö.

Behovet av hjältar och skurkar var lika stort i nyhetsjournalistiken för 50 år sedan som nu. Det visar historikern Marie Cronqvist i sin nya avhandling om hur nyhetsjournalistiken hanterade de uppmärksammade spionaffärerna på 1950- och 60-talen.

Ett exempel som Marie Cronqvist tar upp sin avhandling är spionen Fritiof Enbom. Han beskrevs som den smutsige och slarvige, som avvikaren från det rena och rationella folkhemmet.

– Bohemer, homofiler eller den typen av karaktärer som togs fram i media, som föll utanför ramarna, men som också därmed definierade ramarna för folkhemsgemenskapen, säger Marie Cronqvist.

Hotet från Sovjet en realitet
När historiker använder pressmaterial i sin forskning tittar man vanligtvis på ledarsidor och debattsidor.

Nyhetsjournalistiken granskas sällan, men Marie Cronqvist har tittat på nyhetsjournalistiken under det som kallas det långa 50-talet, perioden från 1945 fram till 1965.

På nyhetsplats beskrevs invasionshotet från Sovjet under 1950-talet som en realitet och det präglade också nyhetsbevakningen av spionaffärerna.

Smutsig och illaluktande
I det rena folkhemmet räckte det inte att beskriva Fritiof Enbom som en spion och landsförrädare. Han utmålades också som smutsig och illaluktande, en person som inte passade tider, en person som kunde gå lägga sig med slipsen på och en man som inte använde ett så rationellt fortskaffningsmedel som cykel.

Motsättningen mellan öst och väst, gott och ont, svart och vitt är väldigt tydliga.

Inte neutralt på nyhetsplats
På nyhetsplats var Sverige inte neutralt. Det var tydligt var Sverige hörde hemma. Temat för den stora spionaffären då överste Stig Wennerström greps 1963 blev en fråga om klass.

– Om det i början av 1950-talet handlade mycket om kallt krig och öst mot väst, så handlar det i början av 60-talet ganska mycket om överklassen. Den förlegade gamla officersklassen mot en bredare folkhemsgemenskap, säger Marie Cronqvist.

Enligt historikern Marie Cronqvist får nyhetsjournalistiken en roll som återställare av samhällsordningen. Allvarliga brott skapar en kris i samhället, men genom att porträttera brottslingarna som smutsiga, avvikare eller representanter för en förlegad överklass och samtidigt framhålla insatser från detektiven allmänheten och den goda gemenskapen återställs samhällsordningen.

Tydliga paralleller till idag
Enligt Marie Cronqvist finns det tydliga paralleller till hur dagens nyhetsdramer iscensätts.

– Behovet av att dramatisera brottsjournalistiken tycker jag att man kan se paralleller i. Paralleller till Anna Lindh-utredningen och de karaktärer som togs fram där. Behovet av att stigmatisera brottslingen och därmed peka ut också vad som är samhällets onda och goda. I något slags övergripande bemärkelse så finns det tydliga paralleller, säger hon.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista