Oavsett ålder behöver eleverna referenser i undervisningen som de själva kan relatera till, menar Skolinspektionen. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.
SKOLINSPEKTIONEN:

Brister i skolan för barn utan svenskt modersmål

"En särskild kompetens behövs för att kunna ge en medveten språkutveckling"
2:24 min

Många skolor och förskolor har brister i sin undervisning av barn med ett annat modersmål än svenska. Skolinspektionen har gjort stickprov på 21 grundskolor och lika många förskolor runt om i landet. I 15 av skolorna fick barnen för dålig undervisning i svenska som andra språk.

– Vi är kritiska till att skolor inte riktigt bemödar sig om att ta reda på vad just den här typen av elever behöver. Då är det inte så att alla elever som inte har svenska som modersmål alltid behöver samma saker. Det behöver man ta reda på från fall till fall, säger Marie-Hélène Ahnborg, inspektionsdirektör på Skolinspektionen.

Nästan en femtedel av alla elever i den svenska grundskolan är antingen själva födda utomlands eller har föräldrar som är det.

Ofta får de här barnen det tufft i skolan. Var fjärde elev med utländsk bakgrund lämnade förra året grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det kan jämföras med var tionde elev med svensk bakgrund.

Skolinspektionens rapport visar att det finns brister i alla de sammanlagt 42 granskade skolorna och förskolorna.

Enligt Marie-Hélène Ahnborg måste undervisningen i svenska finnas med även när det står matematik, fysik eller historia på schemat. Här brister det många gånger i personalens kunskaper.

– Det är en särskild kompetens som behövs för att kunna ge en medveten språkutveckling, att arbete medvetet med språk och kunskapsutvecklande, säger Marie-Hélène Ahnborg.

Ett annat problem med undervisningen är att eleverna ofta bara får svenska exempel. Oavsett ålder behöver eleverna referenser i undervisningen som de själva kan relatera till.

Förskolan Snövit i Nässjö plockas fram som ett positivt exempel i Skolinspektionens rapport. Monica Gunnarsson är förskollärare där.

– Om ett barn kommer från Somalia till exempel, pratar vi om vilka djur det finns i Somalia lika väl som vi pratar om vad det finns för svenska djur, eller vad det finns för djur i Irak eller i Albanien. Då lär sig ju barnen också att Ahmed kanske har elefanter i sitt hemland. Det har inte vi, då måste vi åka till en djurpark, men i Sverige har vi istället rävar och ekorrar, säger Monica Gunanrsson.

Inspektionsdirektör Marie-Hélène Ahnborg betonar hur viktigt det är att förskolorna anstränger sig för att hjälpa barnen i deras språkutveckling.

– Vi tycker att den här tidiga språkstimulansen, som man kan ge i förskolan, är oerhört viktig för elevernas möjlighet att kunna tillgodogöra sig skolundervisningen senare, säger Marie-Hélène Ahnborg, Skolinspektionens inspektionsdirektör.

Ur Skolinspektions rapport:

  • 16 av de 21 granskade förskolorna gör inte tillräckligt för att stödja barnens modersmålsutveckling
  • 15 av de 21 granskade skolorna har brister i undervisningen i svenska som andraspråk
  • 19 av de 21 granskade skolorna har brister i studiehandledning på modersmålet
  • 2 av de 21 granskade skolor erbjuder inte undervisning i modersmålet till de elever som är berättigade till det
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".