Lennart Sacrédeus.

Kd-politiker går emot partiet

Kristdemokraternas Europaparlamentariker Lennart Sacrédeus går mot sitt parti och kräver folkomröstning om den nya EU-grundlagen.

Sacrédeus kom in i Europaparlamentet tack vare en lyckad personvalskampanj. Det försöker han göra om även i årets val. Ekot följde honom på valturné i Småland.

– Jag heter Lennart Sacrédeus och har suttit i Europarlamentet i fem år. Jag var tidigare kommunalråd i Mora, lärare i religion, historia, samhällskunskap...

Så inleder historieläraren Sacrédeus sitt möte med eleverna på Brinellgymnasiet i Nässjö. Han kommer rätt så snart in på en oro för EU:s utveckling.

– När man bytte namn från den europeiska gemenskapen till den europeiska unionen, så signalerade man att det långsiktiga projektet kanske är någonting mer än gemenskap, det är ju istället ett bygge av ett Europas företa stater, en unionsstat, säger han.

Personvalskampanj
Viss förvirring orsakar det faktum att Sacrédeus röstat nej till svenskt EU-medlemskap.

– Jag tyckte det var himla konstigt att vi i Sverige som har valt att gå med i EU och sedan hade han röstat nej till EU, säger gymnasieeleven Kristin Petersson i Nässjö.

Lennart Sacrédeus ska försöka göra om det han gjorde förra valet. Med hjälp av personkryss ska han se till att han kommer in i Europaparlamentet. Kryssen är nödvändiga eftersom kristdemokraterna, trots hans vinst i partiets provval, bara satt honom som trea på listan.

Sacrédeus fortsätter också vara obekväm för sitt parti genom att nu säga att han vill ha folkomröstning om den nya EU-grundlagen.

– Jag tror att det blir oundvikligt att vi har en folkomröstning, säger han.

Ditt parti tycker inte att det ska vara en folkomröstning.

– Det är den kristdemokratiska linjen än så länge. Men kristdemokraterna har ställt krav att inte EU får ett presidentämbete, att varje land har var sin kommissionär, att inte makt kan flyttas över till EU-nivå, utan att riksdagen har talan. Om inget av detta beaktas, så måste ju ändå kristdemokraterna som svenskt parti säga att detta blev inte vad vi önskade, säger Lennart Sacrédeus.

Skrivning om kristendomen
En av de frågor Sacrédeus driver hårdast är att det i den nya EU-grundlagen ska stå något som rör Europas kristna arv.

– Jag skulle vilja att det formulerades att vi har ett bibliskt arv, det är ett kristet arv, men det är också ett judiskt arv och muslimerna räknar bibeln som en helig bok, inte den heligaste, men de säger att bibeln är en helig bok.

Trots profileringen är det trögt i valrörelsen. På Hoppets torg i Jönköping stannar ingen till för att lyssna på Sacrédeus. Kanske är det här förklaringen.

– Bryssel är ju långt härifrån. Det vet väl jag som åkt dit vecka efter vecka, det är långt dit, det tar lång tid. Men frågorna som vi jobbar med i Strasbourg och i Bryssel, de är inte långt borta, sa han i sitt tal på torget.

Herman Melzer
herman.melzer@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".