Förtvivlade invånare i Haiti och Dominikanska republiken letar efter sina anhöriga efter regnkatastrofen.

Smärtsamma vittnesmål från Hispaniola

I katastrofområdena i Haiti och Dominikanska republiken på ön Hispaniola arbetar räddningsmanskapet på högtryck med att begrava alla döda kroppar. Om regnen börjar på nytt innan de hunnit begravas kan de bli en stor hälsofara.

Förtvivlade mödrar som letar efter sina barn, förtvivlade barn som letar efter sina mödrar.

Vittnesmålen från katastrofområdena i Haiti och Dominikanska republiken är smärtsamma och blir än smärtsammare av att de drabbade tillhör de redan fattigaste. De vilkas enda egentliga egendom var just familjen.

Värst för Haiti
Båda länderna har drabbats ungefär lika hårt, men Dominikanska republiken har helt andra förutsättningar att återhämta sig. Landet har bättre ekonomi, bättre infrastruktur, till och med en mer stabil natur än Haiti.

För haitierna är det som om katastrof staplas på katastrof i en evig Sisyfosvandring.

Nästa vecka är det meningen att officiella FN-trupper under Brasiliens ledning ska anlända till Haiti.

De ska ta över från USA, Canada, Frankrike och Chile, som fungerat som ordningsmakt sedan Jean-Bertrand Aristide lämnade landet i februari.

FN-trupper blir katastrofarbetare
Men deras uppgift skulle inte bara vara att upprätthålla ordningen. De skulle också lägga grunden för en stor FN-satsning för att få igång den ekonomiska utvecklingen och skapa en hållfast demokratisk kultur.

Nu lär de i stället få börja som katastrofarbetare.

I Haiti är det som om utvecklingen hela tiden skjuts på framtiden. Om det inte är politiska faktorer, så är det naturen.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".