1 av 6
Harry Allens julkort. Foto: Louise Andrén Meiton/SR.
2 av 6
Några julkort på Designgalleriets utställning. Foto: Louise Andrén Meiton/SR.
3 av 6
Foto: Louise Andrén Meiton/SR.
4 av 6
Julkort av läder. Foto: Louise Andrén Meiton/SR.
5 av 6
Några av julkorten på Designgalleriets utställning. Foto: Louise Andrén Meiton/SR.
6 av 6
Klicka för grafik

Julkort är en tradition på väg utför

Det skickas allt färre julkort i Sverige. Sedan toppen på 90-talet har intresset backat stadigt även om det fortfarande skickas fler hälsningar än på 50- och 70-talet. Posten försöker nu uppmuntra till fler julkort genom olika kampanjer.

Samtidigt pågår just nu en utställning i Stockholm med 24 julkort skapade av internationella och svenska designers. Julkorten ska sen säljas och all vinst går till välgörenhet.

Designgalleriets Stefan Nilsson visar ett av sina favoritkort.

– Det här kortet är gjort av läder. Man har helt enkelt använt en väldigt stark solskyddsfaktor och gjort ett mönster i skinnet. Sedan har kortet fått ligga i solen och då har det skapats ett mönster.

Julkorten på Designgalleriet sticker ut. Det finns kort av glas, av plåt, av läder och ett kort är med smälta tomtar på - och så klart finns kort tryckta på papper.

Där finns också amerikanen Harry Allens julkort. En gran vikt av 10 stycken endollarsedlar.

Men under hela 2000-talet har intresset för julkort minskat. I år väntas 35 miljoner kort skickas, vilket är klart färre än toppen på 90-talet då över 60 miljoner kort skickades.

Posten har därför startat en egen kampanj på internet där besökare via webbkamera kan fotografera renar. Fotot blir sedan ett julkort som levereras med posten.

Och för Posten är julkorten viktiga och innebär ca 225 miljoner kronor bara i frimärken. Postens chef för meddelande Andreas Falkenmark är optimist inför framtiden.

– Det är en stor och viktig affär för oss. Julkortstraditionen är stark och vi tror att julkorten kommer att finnas kvar för överskådlig framtid, säger Andreas Falkenmark, affärsområdeschef för Posten meddelanden.

– Att få ett fysiskt julkort tolkas som mycket större omtanke och som en hälsning som man kan bevara och smaka lite mer på än den digitala som är väsentligt mer kortlivad.

Och de fysiska julkorten har också ett annat hinder mot sig, nämligen vädret. Vintervädret riskerar att försena tåg och göra vägar oframkomliga, och Posten har nu avstämningsmöten varje dag för att se över läget.

– Vi är väldigt måna om att hålla liv i vår kvalitet. Därför har vi våra uppföljningsmöten varje dag, där vi går igenom produktionsläget. Det gäller att se till att få fram posten på det sätt som vi har utlovat och hitta det transportsätt som fungerar, ifall de normala inte skulle göra det, säger Andreas Falkenmark.

På Designgalleriets utställning finns några julkort som nog inte lämpar sig så väl för postgång, som den stora liksom uppblåsta granen i rostig plåt, skapad av den polske designern Oskar Zieta.

Men syftet med utställningen är också att samla in pengar. Alla verk är donerade och ska auktioneras ut med ett startpris på 1 000 kronor styck. Pengarna går sedan till Röda korsets hjälp i Pakistan, säger Stefan Nilsson.

– Julen är en högtid oavsett vilken religion man tillhör. Det är ett tillfälle att kunna tänka på andra personer.

Hur mycket pengar hoppas ni att få in?

– Vi har ett startpris på de här verken på 1 000 kronor, men man kan buda högre. Vi hoppas på 24 000 kronor i alla fall, eller kanske 50 000.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".