Unga kan slippa sitta i häkte

Ungefär tio barn under 18 år sitter varje dag häktade i Sverige. Större delen av dagen är de inlåsta i en cell. Nu pågår en utredning som ska undersöka om man kan ersätta häktning med någon annan typ av övervakning.

Många unga blir deprimerade av att sitta häktade, konstaterar Lars-Åke Pettersson som är kriminalvårdschef på Kronobergshäktet i Stockholm. Där finns en speciell avdelning för unga.

– Att bli inlåst i uppemot 20 timmar och ibland kanske till och med mer på åtta kvadratmeter. Du har en radio och en teve i rummet och det är klart att det här är en för alla människor och särskilt för unga människor oerhörd påfrestning. Vi ser många exempel på att många unga blir oerhört tagna av det här och ledsna och deprimerade och kommer in i olika psykiska sjukdomstillstånd, helt enkelt, säger Lars-Åke Pettersson.

10 barn i häkte varje dag
I två uppmärksammade fall under den senaste tiden har barn under 18 år begärts häktade.

Det gäller en pojke som misstänks ha planerat ett attentat mot en skola i Malmö och en flicka som erkänt att hon tänt på Lycksele tingsrätt som brann ner. Båda är 16 år.

En genomsnittlig dag sitter 10 barn under 18 år i häkte i Sverige. Det visar siffror från kriminalvårdsstyrelsen. Häktningstiden är sällan under två veckor. I snitt är den snarare 5-6 veckor enligt Lars-Åke Pettersson på Kronobergshäktet.

Att häkta barn är inte bra anser Bris, Barnens rätt i samhället. Martin Höög, regionchef på BRIS Nord har reagerat på flickan från Lycksele som sitter häktad i Umeå:

– Jag tycker att ett häkte definitivt inte är en lämplig miljö för en 16-åring och särskilt för en 16-åring som jag kan tänka mig i det här sammanhanget kanske inte mår så bra heller, säger Martin Höög.

Utredning pågår
Just nu sitter en statlig utredning och jobbar med ungdomsbrott. Till hösten ska den vara klar.

Ett av direktiven i utredningen är att undersöka om häktningen kan ersättas med att unga placeras på särskilda ungdomshem.

Det är en bra idé, tycker Lars-Åke Pettersson på Kronobergshäktet. På ett ungdomshem finns bättre resurser i form av psykologer och andra beteendevetare.

Idag har häktena inte resurser att hjälpa alla unga på ett tillräckligt bra sätt på häktet, säger han.

– Huvuddelen av de här ungdomarna är ju oerhört trasiga. Där finns ju både missbruk och annat socialt elände. Häktestiden kan utnyttjas till att påbörja ett motivationsarbete, det är ett utmärkt tillfälle, säger Lars-Åke Pettersson på Kronobergshäktet.

Men det kan ni inte erbjuda idag?

– Inte fullt ut. Vi gör väl så gott vi kan.

Förändring på väg
Inte heller justitieminister Thomas Bodström, som initierat utredningen, tycker att barn ska sitta i häkte.

– Det är självklart inte bra för deras utveckling att de är inlåsta på häkten som är anpassade för vuxna människor. Däremot så är det ju så att i vissa fall måste barn vara inlåsta. Det gäller ju dels när de är misstänkta för brott och dels när de blir omhändertagna. Men det bästa är ju om de kan vara det på ställen som är anpassade för barn och det är det som det här arbetet går ut på, säger Thomas Bodström.

Nu blir det på det viset?

– Ja, förslagen ska komma i höst, säger justitieministern.

Agneta Johansson, Umeå
agneta.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".