Högskolan behöver fler platser

Nu håller den så kallade babyboomen på att nå högskolan. Antalet studenter som vill komma in på universitet och högskolor väntas öka kraftigt varje år de närmaste åren.

– Ja det sker redan nu ifrån och med höstterminen, kan man säga. Sedan är det en successiv tillväxt till och med 2010, då vänder det igen långsamt neråt, säger Sigbrit Franke som är universitetskansler.

Klarar utbildningssystemet så många nya studenter?

– Det förutsätter, tror jag, en utbyggnad. Hur stor den utbyggnaden ska vara, det kan man inte säga tvärsäkert.

Babyboom
I början av 80-talet föddes lite drygt 90 000 barn varje år. Plötsligt kom det som kallas babyboomen; det började födas fler och fler barn - över 130 000 nyfödda 1990 till exempel.

De här vårveckorna tar nu de första ”boom-barnen” studenten och många av dem vill in på högskolor och universitet i höst.

Nya studieplatser behövs
Regeringen har som mål att hälften av alla barn som föds ett år ska läsa vidare.

För att de ska kunna det kommer det nu att behövas totalt 60 000 nya platser inom högskolor och universitet de närmaste 10 åren. Det skulle kosta ungefär en halv miljard extra varje år fram till 2010, enligt Högskoleverket.

Kostnaden beror bland annat på hur mycket effektivare utbildningarna kan göras. Enligt Sigbrit Franke finns en del åtgärder som både kan spara pengar och ge utbildningarna högre kvalitet.

Ledorden är profilering, koncentration och samverkan. Hon tycker till exempel att det är onödigt att 27 lärosäten har utbildningar till högskoleingenjör. Tio kan räcka, anser hon.

Men Sigbrit Franke tror inte att Sverige kan strunta i målet att hälften av studenterna ska läsa vidare.

– Här kan man väl säga att Sverige på intet sätt är ensam om att ha den typen av mål. Det gäller ju hela Europa och industrivärlden i övrigt. Här är det ju lite av en tävlan länderna emellan om att se till att man ligger väl till när det gäller utbildningsnivå, säger hon.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".