"Jordbruket en helsvensk klubb"

Det svenska jordbruket måste öppnas även för invandrare, menar LRF och regeringen som nu vill öka intresset bland de nya svenskarna för att ge sig in i lantbruket.

I dag går det knappt att hitta en enda bonde med invandrarbakgrund. Ett av få undantag är Franic Zdravko från Bosnien som driver en köttgård med bland annat bisonoxar utanför Lekeryd i Småland.

Ovanliga i Sverige
– Det är nog många som har lyft på ögonbrynen och undrat vad det är för tomtar. Varken jag eller kreaturen är ju precis vanliga i svensk fauna.

Har du i Sverige träffat på någon annan invandrarbonde?

– Nej, det kan jag verkligen inte påstå. Det här är nog en liten helsvensk klubb, kan man säga, men någon måste ju tränga sig in och slå in en kil i det hela.

Franic Zdravco har drivit sina svenska svärföräldrars gård i över tio år, men fortfarande är han ett lika ovanligt inslag i de småländska hagarna som de bisonoxar han nyligen köpt in som komplement till köttdjuren.

Svårt att ta sig in
På LRF kan man i övrigt inte hitta en enda bonde med invandrarbakgrund, förutom några danskar och holländare. På lantbruksskolorna ser det nästan likadant ut, trots att många invandrare, precis som Franic Zdravco, har bondebakgrund, så har man svårt att ta sig in i det svenska lantbruket.

– Det kan nog hända att det har lite med arv och tradition att göra, på det viset att många gårdar i Sverige går i arv. Det är också en kostnadsfråga, det är väldigt dyrt att köpa och starta upp, säger Franic Zdravco.

Brist på lantarbetare
Både LRF och jordbruksdepartementet medger att just lantbruket blivit lite av en helsvensk zon, något som man nu vill ändra på. LRF vill till exempel ha en utbildning för invandrare till lantarbetare, som det i dag är brist på. Även regelsystem och information kan behöva ses över.

– Jag ser att det här finns en möjlighet att de gröna näringarna kan erbjuda spännande arbetstillfällen, som också kan vara ett bra sätt att komma in i det svenska samhället. Samtidigt behöver vi, inom de gröna näringarna, fler huvuden, händer och fötter, säger Ingrid Petterson, statssekreterare på jordbruksdepartementet.

– Det här är ju människor som kommer från andra miljöer och kanske andra traditioner på vad som odlas. En del av det som nu importeras skulle vi kanske också kunna odla i Sverige, fortsätter hon.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".