Arbetsförmedlare anmäler inte arbetslösa som nobbar jobb

Uppdaterad 16:40
Arbetsförmedlarna är alldeles för dåliga på att anmäla arbetslösa till a-kassan, när de inte tar de jobb som de har blivit erbjudna. 90 procent av de arbetslösa som tackar nej till anvisat jobb, får pengar de inte borde ha, enligt Riksrevisionen. En av förklaringarna kan vara att arbetsförmedlarna hotas.

Hellre fria än fälla, det verkar vara det genomgående temat i en arbetsförmedlares vardag när det gäller kontakterna med arbetslösa. Åtminstone om man får tro Riksrevisionen som har granskat arbetsförmedlingens hantering av arbetslöshetsförsäkringen.

Grundvillkoret för att få a-kassa är att man är villig att söka och ta ett nytt jobb. Annars minskar pengarna som a-kassan betalar ut.

Bara en av tio anmäler
Sju arbetsförmedlingar har svarat på enkätfrågor och 80 arbetsförmedlare har djupintervjuats.

Den uppseendeväckande låga anmälningsgraden; bara ett av tio fall, har flera orsaker; arbetsförmedlaren och den arbetslöse blir beroende av varandra, den arbetssökande eller någon släkting hotar förmedlaren om han eller hon rapporterar vidare till a-kassan. Facket kan också utöva påtryckning att inte strypa utbetalningar.

Hot en av orsakerna
Att det förekommer hot bekräftas av Ingrid Hägg som är arbetsförmedlare och arbetsmiljöansvarig för fackförbundet ST inom Arbetsmarknadsverket.

– Jag vet att det förekommer hot och påtryckningar, säger Ingrid Hägg.

2003 rapporterades 104 tillbud med hot och våld på arbetsförmedlingar runt om i landet de flesta i storstäderna och många av dem polisanäldes.

Ingrid Hägg tror att det är betydligt fler men att arbetsförmedlaren väljer att inte rapportera. Arbetsförmedlarens dubbla roll som både serviceperson och kontrollant är problematisk och påtryckningarna kommer inte bara från de arbetsökande utan också från facket, säger hon.

– Det händer att vi får påtryckningar från a-kassan och från facket där man säger att vi inte borde ha rapporterat en person för att jobbet var olämpligt eller att personen är i en svår situation. Men vi måste ju följa våra regler, säger Ingrid Hägg.

Stora regionala skillnader
Den här kritiken är inte den enda som riktas mot arbetsförmedlingarna.

I förra veckan kunde Ekot rapportera att det också är mycket stora regionala skillnader i om arbetsförmedlarna rapporterar att en arbetslös tackar ja eller nej till jobb.

Det betyder att arbetslösa som säger nej till jobb kan få fortsatt a-kassa på vissa orter i landet och andra inte.

Medveten om problemen
Lars Sjöström som är ställföreträdande generaldirektör på Ams, säger att man är medveten om problemen.

– Det är ett ständigt utvecklingsarbete som pågår för att förbättra för arbetsförmedlingen för att ha ett enhetligt förfarande i sammanhanget, säger han

Det här att arbetsförmedlarna kan känna sig hotade, ligger det någonting i det?

– Säkerligen kan det vara så, det är ju oroligt i sig, för det är ingen lätt situation som arbetsförmedlarna befinner sig i många gånger.

Riksrevisionen föreslår att man inrättar en nämnd, det vill säga att andra personer får rapportera vidare till a-kassan, istället för den förmedlare som den arbetslöse kanske har lärt känna väl och blivit beroende av?

– Det är ingen fråga som har varit uppe till någon diskussion hos oss inom Arbetsmarknadsverket ännu i alla fall, så jag har ingen kommentar till det, säger Lars Sjöström.

Brita-Lena Ekström
brita-lena.ekstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".