1 av 2
Studenter vid på Studentbiblioteket på Uppsala universitet. Foto: Fredrik Persson/Scanpix
2 av 2
Eva Malmström Jonsson

Studieavgifter kan minska kursutbudet

2:24 min

Till hösten är det inte längre gratis för ungdomar från länder utanför Europa som vill studera i Sverige. Det kan leda till att universitet och högskolor tvingas skära ned antalet kurser och utbildningar.

– Givet att vi inte kan rekrytera så många studenter som vi gör i dag under lång tid så kommer det att urholka kursutbudet så att vi kommer att behöva lägga ner ett antal kurser för att det helt enkelt inte finns tillräckligt med studenter på dem, säger Eva Malmstöm Jonsson, prorektor på KTH i Stockholm.

Från och med i höst kommer studenter från länder utanför EU och EES-området att få betala för universitetssutbildning i Sverige. Det beslutade regeringen förra vintern.

En utbildning på något av de större lärosätena kommer att kosta i genomsnitt omkring 100-150.000 kronor per läsår.

De höga avgifterna befaras leda till ett ras bland utländska studenter.

På sikt kan det också utarma kursutbudet, vilket i så fall drabbar alla studenter.

– Det är ju naturligtvis så att det kommer ju att innebära ett begränsat utbud även för våra svenska programstudenter om vi tvingas lägga ner ett antal av de här kurserna, säger Eva Malmstöm Jonsson.

I dag utgör utländska studenter en stor andel, framför allt på Masterutbildningar, på svenska universitet. I bland är över hälften från till exempel Asien.

KTH räknar i sitt värsta scenario med att tappa 90 procent av de internationella studenterna, och på Lunds universitet är man glad om man lyckas behålla hälften, säger prorektorn där Eva Åkesson.

– Jag tycker att vi har gjort det bra om vi kan behålla hälften, men vi hoppas ändå att vi kan behålla två tredjedelar. Men det blir en rejäl dipp.

Vad betyder det för universitetet?

– Det betyder att våra studenter inte får den internationella exponeringen som vi skulle önska ge, säger hon.

För att få betalande studenter har Lunds universitet under hösten satsat 10 miljoner på marknadsföring. Även KTH har jobbat intensivt med frågan och gjort flera värvningsresor till Indien och Kina.

Men även om skattebetalarna nu slipper bekosta gratis utbildning för folk från andra länder så finns en baksida med avgifterna, säger universitetskanslern Lars Haikkola.

– Vi får inte ett så brett urval av studenter som vi vill ha. Vi kanske missar väldigt duktiga studenter som vi skulle ha nytta av i Sverige också. Sverige har ju en brist på väldigt många områden. Och vi behöver väldigt många från andra delar av världen för att fylla de luckor vi har, inte minst inom teknik, säger han.

Mona Hambraeus

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista