Kinesiska arbetare inspekterar den nyöppnade oljeledningen från Ryssland och de behållare där olja lagras. Foto: Wang Jianwei/Scanpix.

Ny oljeledning öppnad mellan Ryssland och Kina

2:17 min

Ryssland har återigen ökat sin råoljeproduktion. Under 2010 slogs ett nytt produktionsrekord och samtidigt knyts oljebanden till Kina allt starkare.

För ett par dagar sedan släpptes oljeflödet på i den nya oljeledningen som går från västra Sibirien till nordöstra Kina och som ersätter de gamla tågtransporterna av olja mellan länderna.

Om tre år dras och öppnas flera nya oljeledningar på sammanlagt 4 700 kilometer som ska sammanlänka de två länderna.

Under sensommaren 2010 skrevs ett långtidskontrakt mellan Ryssland och Kina om ett tätt energipolitiskt samarbete. Ryssland åtog sig att leverera olja och gas under de kommande 20 åren.

Många experter i väst har varnat för att Ryssland kanske inte kan leverera riktigt så mycket olja och gas som utlovats till de olika aktörerna på världsmarknaden.

I går kom nya siffror från det ryska Energiministeriet och om dessa siffror stämmer har den totala ryska oljeproduktionen ökat med ytterligare ett par procent under 2010 jämfört med föregående år.

Samtidigt har den ryska gasproduktionen också ökat med 13 procent under förra året. Detta kommer lämpligt för det av finanskrisen hårt drabbade Ryssland. När oljepriserna återigen börjat gå upp kraftigt ger det ryska staten behövliga pengar.

Den nya rysk-kinesiska ledningen har bland annat delfinansierats genom förmånliga lån från Kina.

Det finns en viss global- och säkerhetspolitisk symbolik kring det nya samarbetet mellan Kina och Ryssland. Det är ett samarbete som indirekt talar om att vi nu på allvar ser den politiska och ekonomiska världskartan börjar ritas om.

Det energipolitiska tandemparet USA och Saudiarabien har passerats av det nya, Kina och Ryssland.

Ryssland övertog redan för två år sedan Saudiarabiens tidigare förstaplats som världens största oljeproducent. Kina gick om USA under 2010 som världens största energikonsument.

Ryssland kommer givetvis inte att lämna sina gamla marknader och kunder i väst. Det är fortfarande västhandeln som dominerar i Ryssland.

Men det här är ett tydligt tecken på att länder som Ryssland nu även måste rikta blickarna mot den nya ekonomiska och politiska jätten, Kina.

Det finns mer symbolik kring det här samarbetet.

I förra veckan dömdes den ryske oljeoligarken Michail Chodorkovskij till ytterligare sex år i fängelse, för diverse ekonomiska brott. Det är den officiella förklaringen till de olika kritiserade fängelsestraff som Chodorkovskij dömts till.

Att det även handlade om Kremls och Vladimir Putins ogillande av att Chodkovskij blandade sig i rysk inrikes- och utrikespolitik är också allmänt känt.

Däremot brukar den sista faktorn inte nämnas. Nämligen att Kreml och de statliga energiintressenterna gick i taket när det blev känt att Chodorkovskij hade långtgående planer på att involvera sitt dåvarande oljebolag, samt olika amerikanska intressen, för att finansiera och bygga en oljeledning från Ryssland till Kina.

Det gick inte för sig i Kreml och många oljeexperter säger att detta var den egentliga orsaken till att Kreml och staten slog till mot Chodorkovskij. Det var inte för att idén om en oljeledning var dålig. Det visar inte minst den nya oljeledningen som nu byggts upp av just den ryska staten med lånade pengar från Kina.

Ryssland skulle aldrig kunna tänka sig att släppa den viktiga infrastrukturen till privata intressen och framförallt inte utländska. Nuförtiden är energipolitik lika med säkerhetspolitik.

Något som i stort sett alla energiproducenter numera tar fasta på. Alltfler länder har "nationaliserat" sin energiproduktion.

Även om det fortfarande finns en rad gamla privata västliga oljebolag kvar så är det också känt att även de styrs av statliga politiska intressen.

För några år sedan försökte ett kinesiskt statlig oljebolag köpa upp amerikanska Union Oil Company of California, UNOCAL. Det blev ramaskri bland amerikanska politiker.

De kunde i sig inte stoppa affären, men då det öppet talades om att amerikanska säkerhetspolitiska intressen stod på spel och att man inte kunde sälja ut amerikansk viktig teknologi, så backade både det amerikanska oljebolaget och kineserna.

Affären blev aldrig av.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista