"Partierna får skylla sig själva i EU-valet"

Alla opinionsundersökningar tyder på ett lågt valdeltagande i EU-valet på söndag. Det är de svenska partiernas fel anser en professor i statsvetenskap.

– De svenska partierna har den skulden att de i vardagspolitiken drar sig för att föra in EU-relaterade frågor i debatten, säger Olof Ruin, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Man kan ju diskutera varför de inte gör det. Delvis beror det på att flera partier är så pass splittrade i EU-frågan att de inte vill göra det. De borde dock mera knyta samman vår egen vardagspolitik med EU och i den mån vår vardagspolitik påverkas av EU.

Är svenska väljare speciellt utsatta för det här på grund av att Sverige inte har varit med i EU så länge?

– Det låga valdeltagande som vi befarar är ju generellt, det befarar man ju överallt i Europa. Sedan är det klart att Sverige bär på en tradition av speciell EU-skepsis jämfört med exempelvis vårt grannland Finland som är betydligt mer EU-vänligt. Det är klart att denna skepsis påverkar intresset för valet.

– I ett sådant här val gäller det också att ha färgstraka representanter som lockar fram väljarna till valurnorna. Jag tycker till exempel att Marit Paulsen fyllde den funktionen förra valet.

– Det är ju möjligt att Junilistan, alldeles oavsett vilka personer som representerar Junilistan, i egenskap av att vara något nytt kan vara lite mobiliserande.

Vilka representanter skulle du vilja se?

– Det kommer jag självfallet inte att uttala mig om!

Enligt undersökningar så verkar det som att ungdomsväljarna är mer ointresserade av det här valet än lite äldre. Vad tror du det kan bero på?

– Det är väl kanske att det är svårgenomträngligt. Egentligen skulle man ju tycka att ungdomar skulle vara särskilt intresserade av att delta i ett val som är märkligt i den meningen att hela Europa deltar. Jag hade ju alltid trott att ungdomen var speciellt internationellt orienterad. I den meningen överraskar mig detta.

– En förklaring tror jag kanske ändå är att det känns så avlägset och svårfångat.

Om det blir väldigt lågt valdeltagande, som allt pekar på, finns det då någon gräns för när man kan anse att valet är fullt legitimt?

– Klart att ju lägre valdeltagande det blir desto mindre legitimt blir valutslaget. Risken är också - och nu gör jag en politisk värdering - att partier av extrem karaktär får en större representation. Det tycker jag, som gammal demokrat, vore väldigt olyckligt.

– Men det finns själfallet ingen klar gräns när man kan säga att ett valdeltagande under procent si och så inte är legitimt, säger Olof Ruin, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".