Junilistan vill inte ha fri handel med tjänster

Enligt en opinionsmätning från Sifo som publiceras på fredagen, får uppstickaren i årets val till Europaparlamentet, Junilistan, ett mandat i valet på söndag. Vad vill partiet i så fall göra med det mandatet?

I den omdiskuterade frågan om fri handel med tjänster skulle Junilistans främste företrädare Nils Lundgren rösta nej.

– Det beror då på att det är ett direktiv som visserligen syftar till och i viss utsträckning förbättrar konkurrensen i tjänstesektorn och det är vi för. Men det står i konflikt med ett annat mål, nämligen att bevara makten i medlemsländerna, subsidaritetsprincipen som det kallas.

– Då säger vi att när man bedriver verksamhet på svenskt territorium, då ska de vara underkastade svensk lag och inget annat lands lag. Övervakningen av vad man följer svensk lag ska göras av svenska myndigheter inte av myndigheter i andra länder, säger Nils Lundgren.

Svenska löner ska beslutas i Sverige
När det gäller förslaget om en fri handel med tjänster har alltså Junilistan ungefär samma ståndpunkt som socialdemokraterna: att EU-lagar ska inte bestämma villkor och löner på svensk arbetsmarknad.

Men i en annan konkret och mycket omdiskuterad fråga som Europaparlamentet kommer att få ta ställning till under den kommande mandatperioden, tycker Junilistan däremot att det är bra med EU-regler.

Det gäller förslaget att kemikalier i framtiden ska testas och godkännas innan de får användas.

– Genom att man vet att den här produkten kommer från ett EU-land till exempel, då vet jag att därmed innehåller den inte kadmium eller vad det kan vara som är skadligt och det tycker vi är alldeles utmärkt. Vi ser inte att det är en viktig sak för medlemsländer att kunna försvara, att vi vill kunna blanda in lite bly eller kadmium i de här, utan där ska man sköta det på den nivån, så det säger vi ja till, säger Nils Lundgren.

Gemensamma miljöregler
EU behöver gemensamma regler för att skydda miljön, tycker Junilistan. Viktigast är, enligt Nils Lundgren, att den inre markanden i EU fungerar.

Men var går då gränsen för den inre markanden? Ska det till exempel finnas gemensamma regler för konsumentskydd i EU? Nej, det tycker inte Nils Lundgren:

– Somliga länder har gått långt i konsumentskydd, andra har inte gjort det. Det menar vi att sådana frågor ska uttryckas lokalt i de olika medlemsänderna. Vi tror på mångfaldens Europa.

Men då måste ju företagen också anpassa sig till 25 olika länders konsumentregler, hur fri blir den inre marknaden då egentligen?

– Den naggas i kanten i vissa avseenden och det är ännu ett exempel på detta är att man har målkonflikter. När jag hör någon säga stoppa, krossa, all makt i sovjet eller vad det kan vara, då säger jag: det här är jag inte med på. Det är alltid fel om någon säger att man ska löpa linan ut åt vilket håll som helst.

Arbetsskydd
Junilistan vill inte heller - i princip - ha några gemensamma regler i EU för arbetsskydd. Förbudet mot att arbeta i mer än 48 timmar i veckan ska till exempel enligt partiet bort. Där ska länderna kunna ha egna lagar, anser man.  

Men inte heller här går det enligt Nils Lundgren att dra någon tydligt och definitiv gräns:

– Det finns några som är gränsöverskridande och man kan diskutera lastbilschaufförer till exempel. De rullar omkring runt om i Europa. Och då säger vi att vi vill inte att det ska vara trötta chaufförer som kör ihjäl familjen och så där.

Men vad menar du? Det ska vara gemensamma arbetstider för lastbilschaufförer?

– Det finns sådana här områden där man har gränsöverskridande inslag som är tydliga. Medan däremot läkarnas arbetstider i Sverige, det finns ingen anledning att reglera i Bryssel.

Inte heller för Junilistan finns det alltså någon klar och tydlig och definitv gräns för vad Bryssel ska besluta och vad den svenska riksdagen ska besluta om.

Nationell jaktpolitik
Ett omdiskuterat exempel är EU:s fågeldirektiv, som enligt Junilistan i princip ska bort. Jaktpolitik ska vara nationell. Men det kan komma att behövas för flyttfåglar som till exempel morkullan, som jagas i hela EU.

– Jaktpolitik ska i grunden vara nationell. Från detta gör man avsteg när det gäller djur som flyttas över gränserna och kanske i några fall när man kan betrakta som ett gemensamt naturarv att vi andra länder skulle djupt beklaga om de sista exemplaren av en bestämd art försvann från Europa.

Så det kan komma att gälla morkullan?

– Javisst, jag håller absolut öppet möjligheten, men jaktpolitiken ska vara nationell och sedan kan man tvingas göra avsteg då och då, säger Junilistans Nils Lundgren.

Annika Ström-Melin
annika.strom-melin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista