Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Brister i kontrollen när ny järnväg byggs

Uppdaterat måndag 24 januari 2011 kl 16.01
Publicerat måndag 24 januari 2011 kl 10.35
Tåg på spårområdet vid Stockholms central. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Satsningarna på nya järnvägar blir nästan alltid dyrare än beräknat. Banverket har ägnat sig åt glädjekalkyler och vilseleder dessutom riksdagen med ett sätt att räkna som gör att fördyringarna blir mindre. Den hårda kritiken kommer från Riksrevisionen idag.

– Det finns brister i hur man kalkylerar, hur man följer upp, som gör att vi rekommenderar att man bör stärka upp själva metoderna på det här området, säger riksrevisor Claes Norgren. 

Riksrevisionen har granskat 28 större järnvägsprojekt som blev färdiga mellan 2005 och 2009. I snitt blev projekten 55 procent dyrare jämfört med den första kalkylen.

I reda pengar blev de nästan tre miljarder kronor dyrare än ursprungskalkylen.

Det är inte första gången som Banverket får den här kritiken, den hördes redan på 1970-talet.

– Det finns forskning på det här området som visar på att det finns en risk att olika aktörer, när man startar upp projekt, har incitament att vara icke-realistiska.

Myndigheterna kan fortsätta ägna sig åt glädjekalkyler eftersom regeringen är dålig på att följa upp.

– Regeringen är alltid ansvarig inför riksdagen och sedan har trafikverken under årens lopp lämnat förslag till budgetar till regeringen. Så det är väl en kombination både av regeringen och Trafikverket, eller tidigare då Banverket, säger Claes Norgren. 

Först nu verkar både regering och trafikmyndigheterna bli bättre, konstaterar Riksrevisionen.

Den kanske allvarligaste delen av kritiken mot gamla Banverket, som i dag ingår i nya Trafikverket, är att deras sätt att räkna gör att fördyringarna ser mindre ut än vad de egentligen är, säger Riksrevisionen.

Myndigheten har använt ett annat index än det man vanligtvis använder i projektsammanhang. Dessutom jämför man utfallet med det senaste projektbeslutet, och inte med det allra första.

Till exempel blev de 28 projekt som nu har granskats 26 procent dyrare, enligt Banverkets redovisning. Men med Riksrevisionens sätt att räkna blir fördyringen dubbelt så stor.

Ägnar sig trafikmyndigheterna åt skönmålning?
– Ja säg det, det är det som är så märkligt. Det är just det vi påpekar i den här rapporten, det finns ju inga skäl egentligen att inte jämföra med ursprungsbudgeten. Vi tycker också att när det gäller användning av index att det bör inte användas på det sätt man nu gör, säger Riksrevisor Claes Norgren.

Men Lotta Brändström, chef för Stora projekt på Trafikverket, anser att Riksrevisionen har fel. Enligt henne är Trafikverket överens med regeringen om att räkna på ett sätt som är mer relevant för järnvägsbranschen.

Lotta Brändström försvarar att utfallet inte jämförs med den första kalkylen.

– Många av de här projekten har levt under flera decennier. Från början bestod de kanske av en idé och vi tycker att det är viktigt att vi ger uppdaterade kalkyler och projekt så väl beskrivna som möjligt i varje nationell plan, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".