Foto: Anders Britts/Scanpix.

Hjärtsjuka får inte lära stresshantering

Människor som efter en hjärtinfarkt lär sig stresshantering, kan slippa att drabbas på nytt. Det visar en ny svensk studie som Ekot rapporterat om. Men bara drygt hälften av landets sjukhus ger sina hjärtpatienter möjligheten att lära sig ett bättre beteende. Det visar återkommande kartläggningar som Hjärt- och lungsjukas riksförbund genomför.

– Vi tycker att det är en alldeles för låg siffra. Vår erfarenhet är att de patienter som drabbas av hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom i tidig ålder, 50-årsåldern och under, där kan vi se att de har ett tydligt stressbeteende. Det är också den riskfaktor som de själva lyfter fram som orsaken till hjärthändelsen, säger Pelle Johansson, som är projektledare vid Hjärt- och lungsjukas riksförbund.

Den som har drabbats av en hjärtinfarkt behöver en rad insatser för att komma på benen och minska risken att bli sjuk igen.

Det handlar om rökstopp, motion, sjukgymnastik, kostråd, men också beteendeförändringar, som till exempel kunskap om hur man klarar stressiga situationer.

Den nya studien visar att patienter som förutom läkemedel, också fick ett utbildningsprogram mot stress, klarade sig bättre.

De löpte 45 procents lägre risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt, jämfört med dem som enbart behandlades med mediciner.

Men den här typen av insatser, till exempel kurser i stresshantering, finns bara på drygt hälften av landets sjukhus, säger Pelle Johansson på Hjärt- och lungsjukas riksförbund, och det är olyckligt. Dessutom är de nedprioriterade i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

– Tittar man på de nationella riktlinjer, som ska vara vägledande för hur hjärtsjukvården i Sverige ska se ut och fungera, så är det rökning som är prioritet ett och fysisk aktivitet har också väldigt hög prioritet.

– Däremot så har stresshantering och beteendeförändringar fått en väldigt låg prioritetssiffra, och orsaken till det är avsaknaden av evidens, det vill säga att det inte finns vetenskapligt belagda studier som kan styrka att stresshantering har positiv verkan, och det tycker vi är fel och tråkigt, säger Pelle Johansson, projektledare, Hjärt- och lungsjukas riksförbund.

Vad tycker du att patienterna ska göra, som inte får del av det här då?

– Patienterna ska efterfråga det här i de kontakter som de har med sjukvården.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista