Foto: Erik G Svensson/Scanpix

Antimobbningsprogram i skolor får underkänt

Inget av de åtta mest kända programmen mot mobbning som skolorna använder är tillräckligt bra. Det visar en utvärdering från Skolverket. Vissa delar av antimobbningsprogrammen gör till och med att mobbningen ökar.

– Det är framförallt två insatser som i den här utvärderingen har visat sig hänga samman med ökad mobbning och det är särskilda lektioner som är schemalagda för alla klasser i en skola, alltså värdegrundslektioner som ska träna elevernas sociala och emotionella kompetens. Också kamratstödjare, som har rollen att vara personalens ögon och öron. De fungerar som observatörer, säger Annika Hjelm som är undervisningsråd på Skolverket.

Regeringen vill att arbetet mot mobbning i skolorna ska baseras på vetenskaplig grund, på sådant som fungerar. Därför har Skolverket under tre år utvärderat de åtta vanligaste programmen/metoderna som används.

10 000 elever har flera gånger svarat på detaljerade frågor om mobbningen i deras skola. De flesta skolorna använder fler än ett program och resultatet är att inget är tillräckligt bra. De som granskats är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.

– Majoriteten upplever att det är ett bra program, att ha någonting att jobba med förebyggande. Sedan tycker en del att det är jobbigt och att vissa saker i programmet inte är riktigt bra naturligtvis, det kan vi hålla med om, säger Martin Carlén, lärare och koordinator för antimobbningsarbetet vid Grevegårdsskolan i Göteborg.

Schemalagda lektioner om antimobbningsarbete och kamratstödjare ökar mobbningen i skolorna som har det. Också medling mellan mobbare och offer skadar.

Åtgärder som minskar mobbningen är:

  • Att elever får hålla i aktiviteter som ger god atmosfär, till exempel skolcaféet.
  • Att miljöer som omklädningsrum utvärderas.
  • Att skolorna jobbar systematiskt med insatser som fungerar och följer Skolverkets råd.

För utsatta flickor är det extra viktigt med bra rastvakter och för pojkar är det viktigt ordningsregler och disciplinära strategier. Utvärderingen visar att 13 000 elever idag är långvarigt kränkta och mobbade.

– Det är väldigt allvarligt och det säger någonting om att det här arbetet inte är så lätt och att det kräver systematiska insatser och det kräver att man är särskilt uppmärksam på den här långvariga mobbningen som vissa är utsatta för, säger Annika Hjelm.

Anmälningarna till barn- och elevombudet Lars Arrhenius fördubblades förra året. Han hoppas att antimobbningsarbetet inte ska upphöra nu, på grund av utvärderingen.

– Det finns brister. Samtidigt är det så att om man läser Skolverkets utvärdering så lyfter de också komponenter som faktiskt fungerar i programmen så jag tror det är farligt att slänga alla program i sjön, säger han.

Eleven Kevin i St: Iliansskolan i Västerås tycker att också eleverna har ett ansvar att stoppa mobbningen.

– Man vill stoppa det såklart, man får säga åt dem. Gå härifrån, du behöver inte hålla på med honom.

Brukar de lyssna då?

– Ja vissa. Man försöker stötta dem, säger Kevin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".