Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Skarp kritik om särskoleutredningar

"Många utredningar finns inte ens"
2:18 min

Flera kommuner får kraftig kritik för sitt sätt att utreda om barn ska gå i särskola. Skolinspektionen och ytterligare tre myndigheter menar att utredningarna är bristfälliga och att handläggningen är rättsosäker.

– Tyvärr måste jag säga att man har gjort så pass dåliga utredningar och att det är många utredningar som över huvud taget inte finns. Det är för mig ett uttryck för att man inte har tagit de här barnens skolgång på ett tillräckligt stort allvar, säger Ann-Marie Begler är generaldirektör på Skolinspektionen. Barnens bästa ska alltid sättas i främsta rummet.

Skolinspektionen har tillsammans med Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten granskat 715 ärenden i 30 kommuner och samtliga kommuner kritiseras hårt för stora brister i utredningar kring besluten att placera barn i särskola.

I en stor del av fallen saknas social eller medicinsk utredning och andra delar av bristfälliga. I flera fall menar myndigheterna att det är omöjligt att utifrån den dokumentation som finns säga om barnet ska gå i särskola överhuvudtaget.

Sedan tidigare kände Skolinspektionen till att det fanns stora brister när det gällde utredningsarbetet, men nu har fler kommuner granskats och det har sammanställts i en rapport som överlämnats till regeringen.

– Våra brister är att vi inte har varit tillräckligt tydliga när det gäller den pedagogiska utredningen, där pedagogerna inte har sagt klart och tydligt att eleven inte kommer att kunna nå kunskapsmålen i grundskolan, säger Eva Levin, chef för grundskolan, barn och ungdom i Gävle kommun.

Varför har ni inte varit tillräckligt tydliga?

– Det är kanske att man som pedagog tycker att det är svårt att uttrycka det så rakt och koncist.

Vad kommer ni att göra nu för att det inte ska fortsätta?

– Vi går igenom och måste tydliggöra där vi har våra brister.

För den enskilde eleven har grundskoleutbildningen stor betydelse för framtiden och vilken chans han eller hon har att komma in på arbetsmarknaden. Nu kräver myndigheterna att de 30 kommunerna ska gå igenom samtliga ärenden och om de gjort fel erbjuda de berörda eleverna att ta igen förlorad utbildning, utan att de tvingas ta studielån, säger Ann-Marie Begler på Skolinspektionen.

– Det kan ju vara i 20-årsåldern, efter skoltiden är slut, och man inte har några andra möjligheter till försörjning. Om man ska läsa in ämnen så kan de här personerna vara hänvisade till att ta ett studielån och det är ju väldigt orättvist att de ska behöva göra det på grund av kommunens felaktiga beslut, säger Ann-Marie Begler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".