Uppsägningsavgift kan ersätta turordningsregler

"Kan göra arbetsgivare mer flexibla"
2:09 min

Arbetsgivare kan slippa turordningsreglerna när anställda ska sägas upp, och istället få betala en uppsägningsavgift för var och en som de vill bli av med. Det är ett av förslagen som Långtidsutredningen i dag presenterar i sitt slutbetänkande. Uppdraget har varit att föreslå en lång rad förbättringar av hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

– Jag tycker att uppsägningsavgifter är en bättre form av anställningsskydd än turordningsregler egentligen. Det grundar vi på att det nuvarande anställningsskyddet är så tydligt uppdelat mellan en skyddad grupp som har fast anställning, och en väldigt oskyddad grupp som har tidsbegränsade anställningar, säger docent Oskar Nordström Skans, som har lett utredningen.

Dagens turordningsregler vid uppsägning ger dem som arbetat länge ett bättre skydd än dem som är nya på jobbet.

Enligt Långtidsutredningens förslag skulle det vara dyrare för en arbetsgivare att säga upp en person som varit anställd länge, än en som varit anställd kort tid.

Det är vanligt i många andra länder att arbetsgivarna tvingas betala avgifter vid uppsägningar.

Fördelarna skulle, enligt Oskar Nordström Skans, bland annat vara att det blir större möjlighet för svenska arbetsgivare att vara flexibla och göra strukturomvandlingar även i högkonjunktur.

– En fördel med det här är också att det kommer att göra att äldre personer kanske blir uppsagda i högkonjunktur, vilket också kan ha positiva effekter. Därför att i nuläget så sägs äldre personer med lång anställningstid bara upp i riktigt dåliga tider, då det är som värst att bli uppsagd, och de är de som har svårast att komma tillbaka, säger Oskar Nordström Skans.

Andra förslag är att arbetslöshetskassan bör vara obligatorisk. Det fungerar inte bra att arbetslösa, som saknar a-kassa, hamnar i försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag.

Ansvaret hamnar på kommunerna, och den enskilde får inte rätt stimulans att söka jobb, säger Oskar Nordström Skans.

– Försörjningsstödet har den stora nackdelen att om man tar kortare jobb så får man inget betalt för det, eftersom det är behovsprövat. Så länge man inte tar sig över socialbidragsnormen, så är det bara kommunen som tjänar på att man jobbar mer i princip. Och det är inte en bra incitamentsstruktur.

Svenska studenter blir klara med sin utbildning i genomsnitt när de är 29 år, vilket är två-tre år senare än jämförbara länder.

För att stimulera studenterna att börja studera tidigare kan avskrivning av studiemedel vara en morot, anser Långtidsutredningen.

– Vad vi föreslår är att man ska kunna skriva av studiemedlen, så att man i realiteten får en större bidragsdel om man blir färdig tidigt, och en större lånedel om man blir färdig sent, säger docent Oskar Nordström Skans som lett Långtidsutredningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".