Lönegapet mellan chef och arbetare mindre än på länge

För första gången sedan 1980 minskar lönegapet mellan industriarbetare och direktörerna. Det visar LO:s undersökning av maktelitens löner.

– Det sker en utplaning som kan bero på att vi har haft en svag börskonjunktur 2001 och 2002, men mycket beror nog också på att de institutionella ägarna, AP-fonderna, AMF, Alecta, nu ställer krav på företagsledningen och säger att vi inte kan ha obegränsade löneökningar. Det visar att det lönar sig att ställa krav och bråka, säger Dan Andersson, LO:s chefsekonom. 

Kurvan har vänt
Från 1980 till 1999 ökade direktörernas ersättningar från 10 arbetarlöner till 32 gånger så mycket som en arbetare tjänar. I den senaste undersökningen som gäller år 2002 har kurvan vänt nedåt.  

Någon större nöd lär det ändå inte gå på direktörerna. De som ingår i det som LO ekonomerna kallar den ekonomiska makteliten hade år 2002 backat från 32 gånger till en lön som var 30 gånger så stor som en arbetares.  

Chefsekonomer i eliten
Makteliten består inte bara av direktörer, i begreppet räknas också till exempel in chefsekonomen på LO.

– Maktelit är för oss en definition på personer som har statsminister- eller vd-löner, ibland ingår också LO:s chefsekonom. Vi gör ett urval på ungefär 200 positioner, rektorer, generaldirektörer och folk som har höga positioner. Sveriges Radios vd ingår i den här gruppen, och så vidare, säger Dan Andersson.

Martin Ahlquist
martin.ahlquist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".