Vallkullornas ristningar i träd kartläggs

När fäboddriften var levande ägnade sig vallkullorna åt att rista meddelanden i träd, framför allt i tallar. Nu pågår en inventering av dessa ristningar i Dalarna på uppdrag av länsstyrelsen.

På samma sätt som vallkullorna lockat på korna med hjälp av kulning har de meddelat de sig med omvärlden genom ristningar i tallar. Ristningarna gjordes ofta vid en så kallad sovhol, ett vilställe för vallflickorna och boskapen.

Ristade i träd med yxa
– Varje dag uppsökte man en sån här sovhol eller viloställe, där kossorna och getterna idisslade. Kanske vallkullorna vilade, eller stickade eller vad de nu gjorde, säger naturvårdsinventeraren Rolf Lundqvist.

– Vallkullorna hade en liten yxa som de använde till lite allt möjligt, inte minst för att hugga in meddelanden som de gjorde här i skogen. Man hugger in sina namn. B, e, d, som det står här, Britta Eriksdotter. Det är väldigt fascinerande att stå här och läsa årtalen: 1778, här står det 1776

På den här platsen finns ett femtiotal träd med inhuggningar, alla från 1700 och 1800-talen. Många av tallarna står ute på en myr och har knappt växt på 200 år. Detta är ett kärnområde för ristningar, omkring 700 finns i gamla Ore socken.

Initialer och tidsstämplar
Förutom initialer förekommer kryss på den bara veden där varje kryss betyder en vecka och fem kryss betyder att vallgången har varat fem veckor. Inhuggningarna kan också kort berätta om välgång och olycka.

– Om vallningsperioden var fin, och det hade gått bra, då står det ”bra”. Var det motsatsen så står det ”lett”. Ett skäl till att man hugger in ”lett” finns i en väldigt sen inhuggning, från 1905. Det är tre kullor som hugger in sina namn och så står det lett, och så kommer förklaringen: Tre kor borta. Var de borta så var det en katastrof, säger Rolf Lundqvist.

Hoppas hindra avverkning
Genom att nu pricka in de ristade träden på kartor hoppas man kunna hindra avverkning i framtiden. På vissa träd håller barken på att valla över inhuggningarna och frågan är hur länge de kan bevaras för framtiden.

– Ett sätt är ju att dokumentera dem, det är det primära som jag jobbar med. Sen blir det kulturmiljövården som får fundera över hur man bäst bevarar själva ristningarna och de ristade träden långsiktigt. Egentligen är det ett stycke gammal tid som man kan få uppleva och smaka på, säger Rolf Lundqvist.

Resultaten av inventeringen kommer att ingå i en doktorsavhandling vid skogsfakulteten i Umeå om mänsklig påverkan på träd.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".