Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
SKOLA

Betyg i gymnasieskolan sätts på oklara grunder

Välkomnar ett nytt betygssystem
2:36 min

Skolinspektionen har granskat hur betygen sätts i gymnasieskolan och resultatet visar att betygen sätts på oklara grunder.

Resultatet visar att lärarna inte väger in all information om elevernas kunskaper och skolorna sammanställer och analyserar inte enskilda lärares betyg i förhållande till de nationella proven.

Utredaren Elisabeth Porath Sjöö på Skolinspektionen är kritisk till resultatet.

– Det är anmärkningsvärt och det är viktigt för eleverna att detta fungerar, att man vet på vilka grunder betygen sätts, att skolorna har koll på sina resultat och en likvärdig betygsättning är viktig för eleverna för deras framtid, både i yrkeslivet och i vidare studier, säger hon.

I er undersökning fanns det också elevenkäter där många upplevde att betygen grundas på närvaro, ordning och uppförande och personliga egenskaper. Vad säger du om det?

– Ska man visa upp att man kan tala engelska så är det klart att det är svårt att visa det om man inte är närvarande så närvaron är en förutsättning men det får inte vara det som betygssätts, säger Elisabeth Porath Sjöö.

Skolinspektionen kritiserar skolorna för att sätta betyg på oklara grunder och ordförande i Lärarförbundet, Eva-Lis Sirén, är orolig för att betygsättningen mellan flickor och pojkar är orättvis.

– Det här är en rättssäkerhetsfråga och det är oerhört viktigt att vi får en likvärdig och jämlik betygsättning och då tror jag att mer fokus på samarbete för att säkra kvalitén och en bra lärarutbildning och en kontinuerlig påfyllning när det gäller fortbildning. Det är viktiga ingredienser för att säkra elevernas rätt till likvärdig betygsättning, säger hon.

Eva-Lis Sirén anser att lärarna är för ensamma när de sätter betyg men det går inte att peka ut de som är ansvariga för hur det ser ut med den stora skillnaden mellan betygen och resultaten i nationella prov.

– Det här är oerhört viktigt, här har alla ett stort ansvar. Lärarna har ett stort ansvar, också ett gemensamt ansvar, staten har ett stort ansvar, kommuner och fristående skolor har ett stort ansvar. När vi lyckas riktigt kring det här när alla skärper upp den här delen som handlar om betyg. Betygen avgör ju faktiskt om du kommer in på utbildningar du vill komma in på. Det är också så att vi har ett utbildningsglapp. Det kommer att få följder för arbetsmarknaden men också för ett helt samhälle och vi får dessa stora skillnader mellan flickor och pojkar, säger Eva-Lis Sirén.

Internationella kunskapsmätningar- som PISA- för 15-åringar, visar att flickor i många ämnen, har större kunskaper än pojkar, i till exempel läsning.

Men i matematik kan flickor och pojkar lika mycket, ändå får fler flickor än pojkar bättre slutbetyg visar den nya sammanställningen.

Leif Davidsson, som ledde betygsöverklagarutredningen, hänvisade till flera undersökningar om att många lärare betygsätter mer än kunskaper, till exempel uppträdande och personlighet.

Ordförande i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner tycker att skillnaderna visar att något är fel.

– Att det ser ut som det gör i det här fallet, att betygen skiljer sig utifrån resultaten, det är inte rimligt och det är felaktigt. Därför välkomnar vi ett nytt betygssystem som är nationellt, en ny lärarutbildning med obligatoriska delar om betygsättning och bedömning. Men vi kräver också kontinuerlig fortbildning av lärare i de nya betygsystemen, säger hon.

Statistiken visar att 27 procent av flickorna fick ett högre betyg i svenska än de haft på nationella provet medan bara 18 procent av pojkarna fick ett högre betyg. Den visar också att fler pojkar än flickor fick sämre betyg än på nationella provet och det gäller i alla ämnen.  

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, tror att flera reformer som kommer i höst, ska förbättra situationen.

Skolinspektionen ska i höst, med hjälp av forskare, undersöka om det finns felaktiga faktorer som påverkar lärarnas betygssättning. Om lärare diskriminerar vissa elever, till exempel om pojkar eller elever från andra länder missgynnas.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".