1 av 2
2 av 2
Kerstin Wigzell och Maria Larsson. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Kränkta fosterbarn får ersättning

Karl-Erik Berg: Det är ett bra förslag
2:24 min

Upprättelseutredningens utredare föreslår att barnhems- och fosterbarn som utsatts för vanvård ska få en ersättning på 250 000 per person. Det ska ses som en ersättning för samhällets svek och för en bekräftelse för deras lidande.

Ekot direktrapporterade under presskonferensen:

– Samhället tar på sig ett stort ansvar när man omhändertar ett barn. Det barnet blir skört bara av förändringen i sitt liv. Att ett sådant barn utsätts för vanvård eller övergrepp får naturligtvis inte ske. Ändå vet vi att det har skett, inledde barn- och äldreminister Maria Larsson.

– Vi ser att många barn har farit illa. Därför tillsatte jag den här utredningen. Inte för att man på något sätt kan ersätta en förlorad barndom eller kompensera övergrepp, men för att hitta vägar till en formell upprättelse.

– Det behövdes också bland annat utredas om de bör få ersättning och hur systemet för kompensation borde utföras.

Kerstin Wigzell blev utsedd till utredare, och hon presenterade i dag utredningen "Barnen som samhället svek - åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården".

– Känslan av skam bland de drabbade ersattes av ilska och krav, det tycker jag är fantastiskt.

– När det gäller utformningen av ursäkt, så vill de ha ett erkännande och en ursäkt från högsta nivå, med regeringen som bjuder in till en ceremoni.

– Man vill inte bli gullad med, man vill ha ett erkännande och en ursäkt av makten. Det har vi tyckt är ett rimligt önskemål.

– När det gäller vad en kommun kan göra, som till exempel Borlänge gjorde, som ni kunde höra i Ekot i morse, så gäller det att varje person kan hitta sitt aktmaterial och få sin historia rekonstruerad. För att förstå vad som hände, och det måste kommunerna hjälpa till med.

– Vi tycker att de som drabbades av vanvård ska ha en ekonomisk ersättning. Detta är en speciell situation, där barn har omhändertagits mot barnens och ofta föräldrarnas vilja, för att de ska få en bättre barndom och ett tryggare liv. Eller så har föräldrarna anförtrott samhället barnen för det syftet och sen har barnen ibland hamnat i en främmande, hotfull och ibland direkt farlig miljö, en kränkande situation.

– Det är ett stort, stort svek.

– Det finns inga juridiska skyldigheter, men moraliska, till ekonomisk ersättning.

– Man kan tänka sig att det är en ersättning för kränkningen, eller bekräftelse, eller för de behov man har i dag.

– Det är svårt att värdera graden av kränkthet för den enskilde. Det blir också avhängigt av den enskildes förmåga att tala för sig.

– Därför har vi valt en ekonomisk ersättning som ska ses som en ersättning för samhällets svek och för en bekräftelse för deras lidande.

– Alla ska beviljas 250 000 kronor.

Wigzell säger att det ska utredas vilka som ska få ersättning. Övergreppen ska ha varit av "allvarlig art" och ersättning ska kunna utgå för både fysiska och psykiska kränkningar.

– Helheten och allvaret ska bedömas. Man ska se till de olika omständigheterna och göra bedömningar av vilka som ska få den summan. Man ska se till riskerna för barnets hälsa.

– Vad gäller åtgärder för att förhindra upprepning, så tror vi att det blivit bättre inom samhällsvården. Vi har en annan syn på barn i dag och samhällsvården är bättre på att samarbeta med föräldrarna.

– Men det kan fortfarande ske, och det finns en stor omedvetenhet.

– Vi vet inte hur mycket vanvård det förekommer i dag. Men vi har gjort en enkät bland kommunerna. Under åren 2008-2009 fanns det 246 fall där det fanns misstanke om vanvård.

– Många av de fallen har handlat om grova sexuella övergrepp och misshandel, eller barn som blivit utelåst i en hundgård eller inlåst i en källare.

– Men det säger inget om den faktiska förekomsten, det finns alltid ett mörkertal.

Wigzell föreslår också att regeringen i samarbete med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska ta fram ett nationellt program för ökad säkerhet för barn i samhällsvård.

Hon vill ha bättre samsyn, samarbete, kontroll och heltäckande åtgärder för barnen.

Vidare vill hon ha bättre och tydligare rättsskydd för barn efter det att de har omhändertagits, samt mer kontroll och stöttning till familjehem.

– Vi tror att uppföljningen av enskilda barn är A och O när det gäller att förebygga att vanvård förekommer.

Utredningen föreslår regeringen att kommuner som i framtiden inte tillräckligt ser till barnens bästa när de finns i samhällsvård ska kunna få ekonomiska krav på sig.

– Då bör man bli skadeståndsskyldig, säger Wigzell.

– Vi är också oroade av att inom institutionsvården introduceras många gånger hemsnickrade metoder som är repressiva, utan etisk grund, utan laglig grund.

– Det är definitivt oetiskt. Vi vill ha en översyn av placerade barns rättigheter.

Maria Larsson tog sedan över presskonferensen och började tala om vad som kommer hända härnäst.

– Nu tar jag mig rätten och friheten, vilket är ovanligt innan ett remissförfarande, att säga att regeringen vill ha en sådan ceremoni.

– Vi kommer se till att en sådan ceremoni anordnas. En ceremoni som kan tjäna som ett erkännande. Vi ska börja planera den nu.

– Vad gäller övriga förslag, om ersättning och åtgärder inför framtiden, så får de remitteras. Remisstiden kommer löpa fram till 15 maj.

– Det finns också möjlighet för enskilda personer att lämna in remissvar.

– En viktig fråga är att se till att det inte händer igen.

– Jag har sett att det sker framsteg men vi är inte tillräckligt bra. Det finns många barn och ungdomar som inte får en bättre situation än innan placeringen.

– Vi har sedan 2008 en ny skärpning av socialtjänstlagen där vi skriver tydligt att barn och ungdomar har rätt till information, att ge sin version och sina förslag på lösningar. Många tycker att det inte fungerar, många tycker det är svårt att få kontakt med den som handläggar ärendet.

– Alla barn bör ha ett nummer där de kan nå någon direkt. Så de kan komma till tals om något inte är som det ska.

– Vi vill ta fram bedömningsinstrument för att rekrytera familjehem, så det blir bra hem. De flesta hem är det, men alla måste vara det.

– Från första juli får vi en utveckling av Lex Sara. Alla som ser något inom familjevården måste anmäla det.

– Vi kommer ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett program för säkerhet och trygghet för placerade barn och ungdomar.

– Den ska också utreda varför så många placeringar avbryts. Många barn drabbas av det och blir därför placerade i flera olika hem efter varandra. Det är ett stort bekymmer.

– Min målsättning är att komma tillbaka med en proposition den här mandatperioden, avslutade Maria Larsson sitt anförande.

Enligt utredningen föreslås ersättning kunna ges för brott och övergrepp utförda före 1980. Där pekar Wigzell på att de grövsta övergreppen har lång preskriptionstid och då "snuddar vid" det årtalet. Senare övergrepp ska hanteras enligt gällande lagar och regler.

Och om övergrepp utförda senare skulle tas upp till ersättning kan parallella rättssystem uppstå.

– Det är också oerhört viktigt att hitta och ställa själva förövarna till svars, säger Wigzell.

Hon betonar dock att det är upp till regeringen att till slut avgöra frågan.

I utredningen har över tusen personer intervjuats och vittnat bland annat om kränkningar, våld och sexuella övergrepp under tiden de varit placerade på barnhem eller i fosterhem.

Något som kommit att betecknas som en av den svenska socialhistoriens största skandaler.



Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".