Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ju längre i jobbgarantin, desto lättare att fastna

Uppdaterat måndag 14 februari 2011 kl 13.00
Publicerat måndag 14 februari 2011 kl 10.43
"Sannolikheten att få ett jobb avtar över tid"
1:21 min
Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen. Foto: Bertil Ericson/Scanpix

De människor som blir kvar en längre tid i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti tenderar att fastna där, det visar statistik från myndigheten. 70 procent av deltagarna lämnar garantin innan de hamnar i den så kallade fas 3, där man hamnar efter 450 dagar i programmet.

– Det tråkiga är att sannolikheten att få ett jobb avtar över tiden i programmet; det går rätt så bra i början, men när man kommer in i fas 3 så är det färre som får ett arbete, säger Clas Olsson, analyschef på Arbetsförmedlingen.

– Det är också en grupp som är kvar hos oss som har försvårande omständigheter, där vi traditionellt vet att arbetsgivarna inte är lika villiga att anställa, säger han.

En förklaring är, enligt Arbetsförmedlingen, att personer som står närmast arbetsmarknaden lämnar relativt snabbt, och att andelen deltagare med svag position på arbetsmarknaden ökar över programtiden.

Framför allt är det personer med funktionsnedsättning, många perioder av arbetslöshet genom åren och personer över 50 år som befinner sig i fas 3.

Jobb- och aktivitetsgarantin är uppdelad i tre faser. I fas 1 och 2 ska den arbetssökande delta i aktiviteter och söka jobb. I fas 3 deltar den arbetssökande i sysselsättning hos arbetsgivare. Det sker efter 450 dagar.

Analysen visar alltså att de flesta hinner lämna jobb- och aktivitetsgarantin innan fas 3, men de som kommer dit har väldigt svårt att få jobb. Ersättningen är också mycket låg.

Analysen visar också att 60 procent av det totala antalet deltagare lämnar jobb- och aktivitetsgarantin för ett jobb.

För att nå ett bättre resultat kan Clas Olsson tänka sej att det skulle vara bra om folk fick utföra riktiga jobb i fas 3.

– Det är bra att man ska ha en sysselsättningsåtgärd på heltid som innebär att man inte ska göra ordinarie arbetsuppgifter. Det är en följd av att det annars lätt blir konkurrens, att man kan slå ut andra aktörer på en privat marknad, säger Clas Ohlsson, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Men det är en avvägning, säger Clas Ohlsson, där man behöver fundera över hur strikt man bör vara.

– Det är ändå bra att folk gör arbetsuppgifter som är så ordinarie som möjligt om de ska ha det som en merit för att söka jobb i framtiden, säger han.

I fas 3 är det inte heller tillåtet att studera vid sidan av sysselsättningen hos en arbetsgivare. Det är något som Socialdemokraterna i dag kräver ändring på.

Personer som går i fas 3 bör få utbildning och hjälp att komma tillbaka i jobb enligt Socialdemokraterna.


Tidigare rapportering:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".