Strängare krav efter Östersundsparasiten

1:50 min

Efter magsjukeutbrottet i Östersund där en parasit kom in i dricksvattnet så kommer nu nya nationella rekommendationer om hur landets kommuner ska hantera sitt dricksvatten. Bland annat uppmanas alla kommuner att införa skyddsområden kring de vattendrag som dricksvattnet tas ifrån.

– 60 procent av ytvattentäkterna har skyddsområden, vi vill att det ska vara 100 procent, säger Torbjörn Lindberg, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Skyddområden kring dricksvattentäkter gör att strängare krav kan ställas på exempelvis fastighetsägare och jordbruk som håller till i närheten eller i anslutning till vattendragen.

Östersunds dricksvattentäkt Storsjön är exempelvis inte ett vattenskyddsområde i dag.

Tiotusentals Östersundsbor har insjuknat sedan det för snart tre månader sen stod klart att cryptosporidium parasiten hade lyckats ta sig förbi reningsfiltret i vattenverket och ut i stadens dricksvattennät.

– Det som hänt i Östersund visar att dricksvattenförsörjning både komplex och sårbar.

Efter den nationella väckarklocka som parasitutbrottet blev så har Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet nu undersökt sårbarheten i den svenska vattenförsörjningen.

I de nya riktlinjerna uppmanas kommunerna nu att grundligt analysera om reningsanläggningen i deras vattenverk verkligen kan stoppa parasiter som den i Östersund.

Fler provtagningar i vattendragen som dricksvattnet tas ifrån än vad som görs i dag, måste också till.

– Hittills har få undersökt om det finns parasiter i råvattnet eller inte. Det är ju den allmänna uppfattning man får när man tittar på vattenverken som finns i Sverige.

Varför inte ställa krav?

– Kraven finns redan men det är tillämpningen av kraven vi måste förtydliga, säger Torbjörn Lindberg.

Nils Eklund, Luleå

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista