FN behöver snabbinsatsstyrka

Behovet av FN:s fredsbevarande styrkor har ökat markant de senaste åren och personal och kostnader kan nu komma att fördubblas bara inom det närmsta året. FN-generalen Satish Nambiar säger att det här inte räcker och att en snabbinsatsstyrka krävs för att förhindra katastrofer.

– Jag anser att det skulle behövas en FN-styrka som skulle kunna rycka in snabbt. En styrka som efter en tid skulle kunna lösa problem på plats om Säkerhetsrådet tillåter. Inom femton dagar skulle styrkorna kunna landstiga och sätta igång, säger generalen Satish Nambiar.

Satish Nambiar är medlem av FN:s High Level Panel on Threats, Challenges and Change och menar att snabbinsatsstyrkorna med omedelbar verkan skulle kunna rycka in i ett konfliktområde efter medgivande från Säkerhetsrådet och inblandade parter. Snabbinsatsstyrkorna skulle inte ersätta dagens FN styrkor utan vara ett effektivt komplement till dem.

Det skulle ta högst femton dagar innan styrkorna kunde vara på plats. Detta i stark kontrast till de tre till sex månader det oftast tar innan FN-styrkor kan rycka in efter beslut av säkerhetsrådet.

– FN-styrkorna blir allt för ofta försenade i förhållande till när konflikten bryter ut. Det är som om man skulle bygga upp ett brandförsvar när det börjar brinna.

Ökat behov av styrkor
Nambiar säger att det ofta tar för lång tid för det tungrodda FN maskineriet att reagera och handla.

Behovet av FNs fredsbevarande styrkor har ökat efter det kalla krigets slut. Ansvarsområdet har utökats till övervakning av val och mänskliga rättigheter liksom till polisträning och stöd till rättsväsende. I takt med expansionen har styrkorna också vuxit. Förra året var 35 000 anställda inom verksamheten. I dag är det 53 000 och de kan komma att nästan fördubblas till 90 000 nästa år.

Nambiar menar att reformerna och utökningen av FN:s fredsarbete inte är tillräckliga. FN, som ofta liknas vid en trögstyrd oljetanker, måste framförallt bli snabbare på att reagera på konflikter.

Styrka behövs i Sudan
Frågan är om FN skulle reagera snabbare och mer lyhört än man gjorde på folkmordet i Rwanda 1994. Svaret på den frågan kan komma snarare än väntat. I Darfur i västra Sudan har arabisk milis attackerat den svarta befolkningen och drivit mer än en miljon på flykten. FN kallar konflikten den värsta humanitära krisen idag och varnar för risken för folkmord.

Man förbereder sig för att sända in fredsbevarande trupper men Säkerhetsrådet har ännu inte fattat något beslut. Om och när man väl gjort det kan det ta mellan tre till sex månader innan styrkorna är på plats. Många undrar om det då kommer att vara för sent. Som alltid, från ord till handling är vägen ofta lång.

Eva Sohlman
eva.sohlman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".