"Fred kräver respekt för folkrätten"

I nästa vecka avgör Internationella domstolen i Haag om Israels barriärbygge kring de palestinska områdena på Västbanken är lagligt eller inte.

För några dagar slog högsta domstolen i Israel fast att vissa delar av barriären måste dras tillbaka.

Malin Greenhill är folkrättsjurist för biståndsorganisationen Diakonia och har just kommit tillbaka från Israel där hon undervisat både israeler och palestinier i internationell folkrätt.

Hon menar att sträckningen av barriärbygget är olaglig därför att den nuvarande gränsdragningen går in på palestinsk mark och delar upp och stänger av samhällen.

– Den får absolut förödande konsekvenser och gör att människor inte kommer till skolan, sina arbeten eller till sjukvård, säger hon.

Skydd mot attacker
Israel menar att muren, eller barriären som man föredrar att kalla konstruktionen, behövs som skydd mot självmordsattacker.

Palestinierna säger att muren bara är ett förtäckt försök att sno åt sig mer mark och knyta ihop land där israeliska bosättare lever. 

Ungefär en fjärdedel av den murliknande barriären har hittills byggts och det har kostat 2,5 miljarder dollar.

Muren är mellan 2,5 till nio meter hög och ska bli 68 mil lång. Omringningen tros komma påverka 800 000 människor och förflytta runt 130 000. Muren betyder också försämrad tillgång på vatten för palestinierna

Prövas i Haag
FN har tagit frågan om barriären till den internationella domstolen i Haag som på fredag den 9:e juli ska ge ett rådgivande yttrande om den är laglig eller ej.

Trots att utslaget inte är bindande tror Malin Greenhill att det kommer få stor betydelse.

– Internationellt kommer det få stor betydelse för hur man tolkar den här muren.   

Greenhill menar också att Israel under folkrätten bryter mot sina skyldigheter som ockupationsmakt. En ockupationsmakt har skyldighet att se till att den civila befolkningen kan leva under normal villkor och enligt sina traditioner och sin kultur. Civilbefolkningen har också rätt att få gå i skola, att få sjukvård och att inte utsättas för våld.

”Folkrätten måste respekteras
Hon menar att den internationella folkrätten måste respekteras för att en bestående fredslösning ska kunna komma till och att omvärlden har ett stort ansvar för att försvara denna.

– Där har vi alla ett stort ansvar att följa den och se till att den följs.
Hur kan man göra det?
– Jag tror att man kan göra på många olika sätt. Man kan trycka på diplomatiskt eller göra fördömanden offentligt eller se över sina avtal med den partner som bryter mot folkrätten. Finns den politiska viljan så finns de många sätt att folkrätten blir grunden för lösningen på den här konflikten som pågått i 37 år.

Eva Sohlman
eva.sohlman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".