Förödelsen i Japan väntas bromsa räntehöjning

2:36 min

Katastrofen i Japan väntas också påverka den globala räntepolitiken, där den sköra återhämtningen i världsekonomin har fått sig en knäck.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, tror att katastrofen har marginella effekter för svensk ekonomi men att det kan leda till något lägre räntor.

– Det här är någonting som om det har en märkbar påverkan på världsekonomin, så kommer den att vara negativ. Det innebär att om man har tänkt höja räntan i de stora ekonomierna inom en nära framtid kommer man kanske att skjuta på det beslutet. Var man på väg att höja räntan, som till exempel i Sverige, dröjer man kanske med det eller så kanske en räntehöjning blir mindre än den var tänkt från början, säger Harry Flam.

Den långsamma återhämtningen av ekonomin ligger i den ena vågskålen – risken för att inflationen ska ta fart i den andra. Så har det sett ut den senaste tiden för många centralbanker när det har varit dags att fatta beslut om räntan ska höjas eller inte.

I vågskålen som talar mot en räntehöjning tillkommer nu effekterna av katastrofen i Japan.

Den 20 april kommer Riksbankens nästa räntebesked. Många bedömare har räknat med att reporäntan sakta fortsätter uppåt. Vilken roll detta spelar är osäkert, men det kommer att finnas med, säger Harry Flam.

– Man måste fundera över vad det här betyder för världsekonomin och den ekonomiska aktiviteten, behovet utav en stramare räntepolitik eller en mer expansiv räntepolitik. Det är alldeles klart, säger Harry Flam.

I Europa har inflationen blivit en allt större fråga. Många tolkar uttalanden från centralbanken ECB som att en räntehöjning har ryckt närmare.

Nu kanske ett sådant beslut drar ut på tiden. I morgon kväll kommer räntebesked från den amerikanska centralbanken Fed, och förhandstipset att räntan inte rörs har inte blivit mindre sannolikt nu.

Händelserna i Japan sätter spår i världsekonomin på många sätt. Stopp i produktionen inom delar av industrin, inte minst elektronikindustrin, kommer att pressa ned metallpriser på kort sikt, framför allt koppar- och aluminiumpriserna, säger råvaruexperten Jörgen Kennemar på Swedbank.

– Nu i första ledet påverkas man väldigt mycket av osäkerheten om omfattningen, så det är väl en psykologisk effekt också naturligtvis som bidrar till att vi kan förvänta oss en nedgång på metallpriserna. Man ska ändå notera att metallpriserna har stigit väldigt kraftigt. Ju högre priserna stiger desto större risk är det också för att det kan ske ett visst bakslag, säger Jörgen Kennemar.

Sören Granath

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista