"Vi litar för mycket på DNA-tekniken"

Dagens DNA-teknik är så avancerad att det kan vara ett problem i kriminaltekniska sammanhang, det menar en av landets främsta DNA-forskare, Hans Ellegren vid Uppsala universitet.

Hans Ellegren ser gärna att man inför någon slags gräns för hur mycket material som finns för att man ska kunna ta ut DNA ur det och få det att gälla som bevis.

– På senare tid har det nästan utvecklas en övertro på vad man kan göra med DNA. Metodernas känslighet gör att man i stort sätt kan hitta DNA från tomma luften. Det gör att man måste vara försiktig. Man måste använda en viss minimimängd DNA för att få säkra slutsatser. DNA finns i vår utandningsluft, från våra hårstrån, på våra händer. Det här är så oerhört små mängder att det lätt kommer in DNA från andra håll, än det spår man håller på att undersöka, säger Hans Ellegren.

DNA finns kvar i åratal, och många gamla brottsutredningar återupptas eftersom man nu har DNA-tekniken till hjälp att lösa brotten.

Övertron ökar
Men allt eftersom mer tyngd läggs på DNA-bevis så ökar övertron menar Ellegren. Idag kan en persons DNA nämligen hamna på en brottsplats, utan att personen i fråga ens varit på platsen. Det kan vara så enkelt som ett handslag för att DNA ska föras vidare.

– Om två personer skakar hand, och den ena personer tar på ett föremål, kan den andra personens DNA fastna på det föremålet. Det visar att det är oerhört små mängder som kan lossna från våra händer och som kan föras vidare. Metodernas känslighet idag gör att de här små mängderna kan upptäckas, säger Hans Ellegren, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Behövs säkrare metoder
I princip finns DNA i luften menar Hans Ellegren, och tekniken för att hitta DNA fortsätter att utvecklas. Men innan man hittat nya och säkrare metoder, så som att finna de variabler i våra DNA som gör oss unika, bör man framför allt ha en hel del material att arbeta med.

För med små mängder material, får man ofta inte en fullständig DNA -profil. Något som är att föredra för att det inte ska ske misstag menar Hans Ellegren.

– Generellt tycker jag att det är det säkraste i det här fallet, säger DNA-forskare Hans Ellegren vid Uppsala universitet.

Johanna Ahl
johanna.ahl@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista