Konsumenter beredda betala för vägledning

På grund av besparingar väljer många kommuner att dra ner på konsumentvägledning. Samtidigt visar en ny rapport att vi konsumenter är beredda att betala mer för att få behålla tjänsten.

En ny rapport gjord på uppdrag av Jordbruksdepartementet visar att konsumenter är beredda att betala mer för att få behålla konsumentvägledningem.

Birgitta Johansson bor i Ydre kommun, en av de kommuner som inte har konsumentvägledningen. Så här tycker hon om det:

– Det är mycket dåligt. Det finns ju många som anlitar det och är i behov av det. Det får nog konsekvenser om det ska hålla på så här, säger Birgitta Johansson.

Är du beredd att betala extra skatt för att få den här tjänsten?

– Ja, det är jag nog beredd att göra. En femtioöring eller något, det är det värt, säger Birgitta Johansson.

Färre konsumentvägledare
Allt fler kommuninvånare i landet får klara sig utan någon hjälp med konsumentfrågor. Enligt de senaste siffrorna så finns tjänsten i 252 av landets 290 kommuner, en minskning jämfört med hur det har varit tidigare.

Vi konsumenter verkar vara beredda att betala ganska mycket för att få hjälp med konsumentfrågor.

Enligt en färsk rapport gjord av forskare vid Göteborgs Universitet så kan vi konsumenter tänka oss att lägga 280 kronor per år för att få konsumentvägledning. Idag kostar tjänsten i genomsnitt mellan 5 och 10 kronor per invånare.

”Fel att lägga ned verksamheten”
Konsumentminister Ann-Christin Nykvist tycker att detta på ett tydligt sätt visar att kommunerna som skär ner på konsumentverksamhet gör fel.

– Jag har stor förståelse för att man måste göra prioriteringar. Men det är dyrt att inte ha verksamheten, för man får betala i en annan ände när privatekonomin rasar och medborgarna mår dåligt på olika sätt, säger hon.

Helt klart är att behovet av konsumentvägledning inte har minskat, snarare tvärtom. Bluffakturor, Internetbedrägerier och konstiga telefonräkningar. Den nya tekniken gör att fler behöver få hjälp.

Att kommunerna drar ner har med ansträngd ekonomi att göra. Ann-Christin Nykvist kan tänka sig att staten i framtiden ger mer stöd, men i slutändan är det ändå kommunerna som måste betala säger hon.

– Jag ser framför mig att när vi tar fram en ny handlingsplan för konsumentpolitiken så kommer de satsningar vi kan göra på de kommunala konsumentverksamheterna att vara centrala.

Så kommunerna kan räkna med ett visst ökat stöd framöver?

– Jag tycker att det är rimligt att vi överväger den frågan när vi tar fram en ny handlingsplan. Men jag tycker inte att man ska dra slutsatsen att ”nu är det staten som ska betala”. Jag drar den motsatta slutsatsen av den här rapporten. Det här är en samhällsekonomiskt lönsam verksamhet, och det finns alla skäl för kommunerna att satsa, säger konsumentminister Ann-Christin Nykvist.

David Svanberg, Jönköping
david.svanberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".