Kulturell diskriminering i Sverige

900 miljoner människor i världen diskrimineras på grund av etnisk, språklig eller religiös tillhörighet. Diskrimineringen återfinns i nästan alla länder. Det slår en FN-rapport fast i dag. Sveige är inget undantag.

– Det absolut viktigaste jag tror vi måste lära oss i Sverige är det positiva med att ha flera identitieter. Att det är livsviktigt för individen, bra för individen och att det faktiskt är bra för ett samhälle, en rikedom, säger Astrid Assefa, ledamot av svenska Röda Korsets styrelse.

Den ena utredningen efter den andra konstaterar att det är svårt att få ett bra jobb och en attraktiv bostad i Sverige om man har ett utländskt namn eller utseende. Segregeringen är i vissa områden mycket stor.

Var sjunde människa diskrimineras
I en rapport från FN:s utvecklingsorgan, UNDP, slås fast att i två av tre länder utgör en minoritetsgrupp minst tio procent av den totala befolkningen. Var sjunde människa, eller 900 miljoner, är utsatta för diskriminering just på grund av deras etniska, språkliga och religiösa tillhörighet.

Detta påverkar inte bara individernas liv utan även ländernas ekonomiska utveckling, säger Christine McNab, chef för UNDP i Jordanien.

– Det ska vara en frihet att vara kreativ och det är man inte om man hålls nere av någon annan grupp. Väldigt mycket av modern teknologi kommer av att väldigt många olika grupper av människor jobbar tillsammans och det kan man inte göra utan respekt, säger hon.

Den mångkulturella vägen
Den kulturella friheten är alltså viktig för att världens länder ska utvecklas slår FN-rapporten fast. Det sätter fokus på identitetspolitiken, det vill säga att individen ska känna att han eller hon är en fullvärdig medlem i exempelvis Sverige, trots att han eller hon har ett annat modersmål, religion och etnicitet.

I rapporten förkastas den traditionella migrationspolitikens ideal om antingen assimilering eller integration och istället lanseras ett tredje alternativ, den mångkulturella vägen. Att inte se individens kulturella bagage som något som står i vägen för den nationella enheten.

Det kan handla om att särskilt stödja religiösa seder och handlingar, klädval, dubbelt medborgarskap eller om positiv särbehandling av minoritetsgrupper på arbetsmarknaden, skriver rapportförfattarna.

Naila Saleem
naila.saleem@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".