Foto: Jessica Gow/Scanpix

Tolkning av elevers tester ifrågasätts

"Går inte att lita på slutsatserna"
2:44 min

Att svenska elever presterar sämre och sämre i skolan är en nyhet som förmedlats gång på gång de senaste åren. Grunden för påståendet är de stora internationella Pisa-testerna, men tolkningarna av testernas resultat får nu kritik.  

– Konsekvensen av mina analyser är att det inte går att säga hur rangordningen ser ut. Danmark kan hamna var som helst på Pisas lista, säger Svend Kreiner, professor i statistik vid Köpenhamns universitet.

Pisa-testerna är kunskapstester som görs av 15-åringar i drygt 50 länder var tredje år. Testresultaten blir till en rankinglista där länderna rangordnas. Listan används ofta av politiker och andra som vill visa på fördelar och brister med olika skolsystem.

Professor Svend Kreiner har länge varit kritisk mot Pisas sätt att utvärdera sina testresultat och nu har han gjort en egen genomgång av alla tester i läsförståelse från 2006. Det handlar om 380 000 prov. Hans slutsats är att det inte går att säga hur rangordningen mellan länderna ser ut.

I rapporten från Pisa för 2006 ligger Sverige på elfte plats och Danmark på nittonde. Men när Svend Kreiner testade Pisas egna tolkningsmodeller kunde han få nästan alla länder att placera sig på helt olika platser på rankinglistorna.

– Jag kunde få Danmark att bli som bäst trea och som sämst fyrtioetta, beroende på vilka frågor jag valde att analysera. Sverige kunde jag få på som bäst fjärde och som sämst 31:a plats, säger Svend Kreiner och han tycker att det inte går att lita på någon av de slutsatser som Pisa drar av sin undersökning.

I Danmark pågår diskussioner om hur man ska förhålla sig till Pisa-undersökningen i fortsättningen. Här i Sverige har Skolverket läst Svend Kreiners rapport och Anita Wester som ansvarar för Pisa på Skolverket är bekymrad över vad det skulle betyda om Pisa-resultaten inte stämmer.

– Skulle det visa sig att Pisa inte är tillförlitligt måste vi ompröva mycket av det här och det gäller alla länder, inte bara Sverige. Visar det sig att det är så skakigt, med variation i det möjliga utfallet, då är det inte trovärdigt och då blir ju hela målet och syftet med sådana här studier inte meningsfullt.

Sveriges resultat i läsförståelse 2006:

I läsförståelse presterar svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet och det är endast fem OECD-länder och ett icke OECD-land som presterar på en högre nivå. Elever i Sydkorea uppnår de allra bästa resultaten. När det gäller läsförståelse har Sveriges resultat inte förändrats vare sig i absoluta tal eller i relativ position i förhållande till övriga länder. Svenska elever är fortsatt duktiga läsare. De svagaste läsarna presterar dock något sämre år 2006 jämfört med år 2000. Skillnaderna i prestation mellan pojkar och flickor är fortfarande stora. Det är dubbelt så hög andel pojkar bland de svagaste läsarna. (källa: Skolverket)

OM PISA:

PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att 15-åriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden.

Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

Studien genomförs var tredje år.

(Källa: Skolverket)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".