Hälsokontroll kan förhindra hiv-spridning

Antalet hiv-smittade ökar i Sverige. Den största ökningen återfinns bland människor som har fått smittan innan de kom till Sverige, ofta asylsökande. Men det är bara drygt hälften av alla asylsökande som genomgår en hälsoundersökning.

Att så få genomgår en hälsoundersökning oroar Johan Karlsson som är chef för smittsskyddsenheten på Socialstyrelsen.

– Det är rimligt att man kan erbjuda alla människor en sådan hälsoundersökning för deras egen skull i första hand, naturligtvis, men också för samhällets skull. Annars får vi på sikt en situation där vi har människor som bär på sjukdomen och riskerar att sprida den till andra, säger han.

Det är ovetskapen som är det farliga, poängterar Johan Karlsson, inte att människor som kan bära på smitta kommer till Sverige. Det är ett ofrånkomligt resultat av hiv-spridningen i världen.

Få gör hälsoundersökning
216 nya fall av hiv-smitta anmäldes i Sverige under det första halvåret i år. Av dem hade 141 smittats innan de kom hit. Under samma period förra året anmäldes totalt 152 nya hiv-smittade.

Men eftersom bara drygt hälften av alla omkring 30 000 asylsökande som kommer till Sverige varje år genomgår en hälsoundersökning, kan många fler bära på smittan utan att veta om det. Det har Socialstyrelsen påpekat flera gånger.

Bristfälligt samarbete
Det är landstingen som har ansvar för att undersökningarna genomförs och de får pengar för varje hälsoundersökning av staten, så det är inte pengar som saknas. Snarare är det kontakten mellan landstingen och Migrationsverket som inte alltid fungerar, säger Bengt Linder som är enhetschef på Landstingsförbundet.

– Det jag främst tänker på när det gäller landstingens möjligheter, det är ju att man får reda på vilka som kan genomgå hälsoundersökningar. Även att man öppnar anläggningar på orter där det tidigare inte har funnits, att man upparbetar ett bra samarbete med den vårdcentralen, säger han.

Svårt att nå
Att Migrationsverket missar att meddela berörda landsting och enskilda vårdcentraler var det finns asylsökande, det tror Anna Wessel som är chef för praxisenheten på Migrationsverket, bara är ett marginellt problem.

Snarare är det de asylsökande själva som kan vara svåra att nå, eftersom de ofta bor på andra adresser än vad de uppgivit. Men hon tror också att vissa landsting inte alltid tar sin uppgift på tillräckligt stort allvar.

– Det varierar hos landstingen hur angelägen man har varit att fullgöra sin skyldighet att erbjuda hälsoundersökning. En del landsting har varit mycket aktiva och gjort en mycket bra insats. Andra landsting har kanske inte förstått hur viktigt det här är, säger hon.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".