Svårt för asylsökande få aidsmediciner

Antalet hiv-smittade ökar i Sverige. Den största ökningen finns bland människor som har fått smittan innan de har kommit till Sverige, ofta asylsökande. Möjligheten för hivsmittade asylsökande att få bromsmediciner varierar, eftersom asylsökande bara har rätt att få akut vård.

Nu ändrar allt fler landsting sina rutiner. Hiv-utredningen som är ute på remiss föreslår att även asylsökande ska har rätt till bromsmediciner.

– Det är lite olika beroende på vilken situation man har. För vissa så omfattas detta med uppehållstillstånd, för andra som går och väntar är det inte alltid som landstinget tolkar de avtal som finns så att man kan få bromsmediciner, säger Johan Karlsson, chef för socialstyrelsens smittskyddsenhet.

– Det vore naturligtvis av stort värde för smittskyddet och för den enskilde personen givetvis, att man kunde erbjuda det.

Asylsökande får bara akut vård
Bromsmediciner minskar virusmängden i kroppen och därför minskar medicineringen risken för smitta. Men för att en asylsökande som har hiv ska få bromsmediciner måste en läkare bedöma patientens tillstånd som akut, eftersom den asylsökande bara har rätt till akut vård.

Flera läkare säger till Ekot att man gör en mer omsorgsfull medicinsk bedömning innan man bestämmer att en hivsmittad asylsökande får bromsmedicin, än vad man gör på en svensk medborgare i samma situation.

Vad som är akut vård och inte, kan vara svårdefinierat, säger flera läkare som Ekot har talat med. En hiv-smittad kan drabbas av flera olika infektioner men när den smittade väl insjuknar, kan patienten snabbt bli väldigt dålig.

”Alla hiv-smittade akut sjuka”
Men i hiv-utredningen som är ute på remiss nu, föreslår man att alla former av behandling av hiv-smittade ska ses som akut vård. I flera landsting följer man redan den rekommendationen. Men inte överallt.

På Karolinska sjukhusets hiv-mottagning i Solna krävs det att den asylsökande har ett tillfälligt personnummer för att få bromsmediciner utan att själv behöva betala behandlingen. Det strider mot Världshälsoorganisationens uppmaningar, säger Anders Björkman som är professor i infektionssjukdomar på Karolinska sjukhuset.

– Det finns ju ett internationellt ställningstagande som gör att det är ohållbart att inte delge medicinerna eftersom Världshälsoorganisationen och det globala samhället nu går ut med att alla i hela världen ska rätt att ha tillgång till hiv- och aidsmediciner. Då är det ju absurt om detta ska drivas för en aidssjuk i Afrika men inte för en aidssjuk i Sverige, säger han.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".