Gräshoppssvärmar invaderar delar av Afrika.

Gräshoppor hotar miljoner afrikaner

Stora delar av Afrika hotas av enorma gräshoppssvärmar vars härjningar kan komma att vålla miljontals dödsoffer. De flygande insekterna äter upp alla grödor i sin väg.

– Det har varit enorma svärmar i Marocko och Algeriet. Det har inte varit så många i det området sedan 1989, säger Staffan Wiktelius, gräshoppsexpert och forskningsledare på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Det är en katastrof av bibliska proportioner som väntar människorna i Sahelbältet, den del av Afrika som ligger mellan Saharaöknen och de tropiska delarna. Där finns de folkrika staterna Nigeria, Niger, Mali, Tchad och Sudan, bland andra.

Mauretanien, som också ligger i Sahel vädjade här om dagen om hjälp för att bekämpa gräshopporna, man har siktat tio kvadratkilometer stora svärmar. De glupska insekterna kan på några timmar ödelägga skörden och skapa hungersnöd som drabbar miljoner människor.

”Gräshopporna värre än krig”
Senegals president Abdoulaye Wade har uppmanat världens ledare att förklara krig mot gräshopporna, eftersom, som han säger, insektsattackerna är värre än en väpnad invasion.

President Wade varnar för att de svärmar som nu sprider sig i norra och nordvästra Afrika innebär en förprogrammerad död för hundratals miljoner människor. Det tycker Staffan Wiktelius är en överdrift, men situationen är mycket allvarlig.

– Regionalt och lokalt så betyder det här otroligt mycket. Den enskilde bonden, den enskilda byn som drabbas, de drabbas hårt. Inte bara att de förlorar grödor, de förlorar även möjlighet till inkomst och de migrerar till städerna, så det är en socioekonomisk process också, säger han.

Ohyrabekämpningen test på organisation
Den enda möjlighet man har att stoppa gräshopporna är att bespruta dem med gift, vilket kan skapa andra problem. Dessutom försvåras bekämpningen av ohyran ibland av politiska oroligheter.

– Om migrationen nu åker mot Sudan, om de hamnar i Darfur så förvärras ju situationen där och sannolikt kan man inte komma åt bekämpningen på grund av osäkerhet och så får man en massiv uppförökning om vädret tillåter, säger Staffan Wiktelius.

Den enda ljusglimten i sammanhanget är att gräshoppsinvasionerna kommer under goda år då det finns gott om mat. Då, menar Staffan Wiktelius, måste de utsatta länderna ha en beredskap för att bistå dem som drabbas.

Detta kräver samordning, vilket oftast förutsätter en demokratisk samhällsuppbyggnad. Gräshopporna kan därför bli ett test på hur väl ett land är organiserat.

– Som alla sådana här katastrofer så beror ju det här mycket på ländernas förmåga att distribuera det som finns. De år då man har gräshoppshärjningar, då har man gott om regn och då har man skördar som överstiger det normala, säger han.

Bengt Nilsson
bengt.nilsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".