Justitieminister Beatrice Ask. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
TERRORISTBROTTSLAGEN

Höga beviskrav vid misstänkta terroristbrott

"Går inte att säga att man borde dömt fler"
2:12 min

Få av de personer som häktats eller ställts inför rätta misstänkta för terroristbrott har dömts. Enligt justitieminister Beatrice Ask måste beviskraven vara mycket höga vid den här typen av brott.

– Det går inte att säga att man borde ha dömt fler, utan man har följt lagen och ställt de här höga kraven, säger justitieminister Beatrice Ask. 

Av 20 personer som häktats eller ställts inför rätta misstänkta för terroristbrott sedan lagen skärptes 2003, har bara två personer dömts, enligt siffror från åklagarmyndigheten. Samtidigt finns fler som varit misstänkta på en lägre grad, där säkerhetspolisen fått rätt av domstol att avlyssna eller övervaka för att förhindra eller bevisa terroristbrott.

Hur många det rör sig om går inte att få veta - eftersom siffrorna omfattas av sekretess, och det har ifrågasatts om det sker en övervakning som inte är befogad.

– Jag tror att syftet med terroristlagstiftningen inte i första hand är att lagföra och få personer dömda för terroristbrott. Den har mer funktionen av att möjliggöra en ökad användning av tvångsmedel som hemlig telefonavlyssning och buggning, säger advokat Tomas Olsson har haft flera klienter som varit misstänkta för terroristbrott.

Hur många personer det rör sig om går inte att få veta, eftersom siffrorna enligt både åklagarmyndigheten och säkerhetspolisen omfattas av sekretess. Inte heller säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som ska ha tillsyn över verksamheten säger sig veta om omfattningen. 

– Vår uppgift är att se till att det inte sker något terrorattentat. Det används bara när det är absolut nödvändigt, som vid misstanke om allvarlig brottslighet, när det finns risk för att tredje man eller någon oskyldig blir skadad, då använder man det här, säger Anders Thornberg, avdelningschef på Säpo.

Enligt justitieminister Beatrice Ask finns idag inget som tyder på att det sker obefogad övervakning eller avlyssning av terroristmisstänkta i Sverige. Det pågår också en statlig utredning om hemliga tvångsmedel gällande till exempel terroristmisstänkta. 

– Det är viktigt att se i vilken utsträckning man har rätt omfattning och inriktning på den arbete, men också att man tittar på hur väl regelverken fungerar, säger Beatrice Ask.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".