Återvinningsberg av importerad öl

Privatimporten av öl har fått synbara konsekvenser på landets återvinningsstationer. Det handlar om miljontals burkar som måste tas om hand – utan att man får betalt för det.

Thord Görling är VD för Metallkretsen som ansvarar för landets insamling av tömda metallförpackningar.

– Detta är ett resultat av att vi har en hög alkoholskatt i Sverige och att vi har öppna gränser så att man kan föra över det här väldigt lätt. Det är en enorm gränshandel, säger han.

Störst import i söder
Mellan 2002 och 2003 ökade antalet aluminiumburkar med 25 procent och allt talar enligt Thord Görling för att det är de privatimporterade ölburkarna som står för ökningen. Ett annat tydligt tecken på det är att ökningen är störst i de södra delarna av landet.

Görling säger att vi självklart ska återvinna burkar även om de köpts utomlands, men det finns ett stort problem. Återvinningssystemet i Sverige finansieras nämligen av att producenterna lägger en förpackningsavgift på alla produkter.

– Förpackningsavgiften är inte erlagd på burkar som importeras så förpackningsavgiften för den här burken har man betalt i Tyskland. Intäkten hamnar alltså i Tyskland och kostnaden för transport, sortering och återvinning hamnar i Sverige när burken hamnar i Sverige.

Burkar blir till fälgar
Tur i oturen är att aluminum ger rätt bra betalt. Den säljs till bland annat bilindustrin sedan den sepererats från andra metaller och blir till till exempel till metallfälgar.

Burkarna dyker också upp på Returpacks pantinsamlare i butikerna. Man får inga pengar för burken, men automaten tar emot ölburkar i aluminium. Antalet sådana pantlösa burkar har det senaste året ökat från runt 30 till 40 miljoner, säger Returpacks VD Jan Renberg till Ekot. Han ser dock att man hellre lämnar burken till dem så att man kan göra nya burkar av gamla.

Inga enhetliga regler
Vi kan vänta oss ännu fler burkar i Sverige så länge det är billigare att handla utomlands, säger Thord Görling. Det pågår studier om hur man skulle kunna harmonisera de olika återvinningsystemen i Europa, men Görling är skeptisk om resultatet.

– Jag tror att det är vädigt långt borta. Jag var i Bryssel för ett par veckor sedan och fick då tillfälle att jämföra just aluminiumåtervinning med alla nya EU-länder och det är kolossalt stora skillnader hur man gör. Jag kan inte ens drömma om hur den harmoniseringen skulle kunna se ut, säger han.

Finns det en vilja att harmonisera?

– Den som kanske mest vill harmonisera i det här fallet är ett land som Sverige som missgynnas på grund av alkohollagsstiftningen, men då tycker övriga Europa att vi kan ändra på alkoholskatten i stället.

Tobias Sandblad
tobias.sandblad@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".